Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
Jag heter Tor Lundberg. Jag har mina rötter högst upp i Lilla lule älvdal, i Njavve och Kvikkjokk.Idag bor jag en stor del av tiden i Randijaur, eller Ráddnávrre som är byns ursprungliga, samiska namn. Från Randijaur är det bara några kilometer till det område … Fortsätt läsaMitt tal på Jokkmokks marknad 2012
