Svenskt gravskick för samer i Sápmi

År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick för samer i Sápmi

Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, sågkvarnen och byggnader på den så kallade Prästsidan. Annars finns endast beskrivningar i … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Bolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross

Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross