Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att jag formgivit en skrift … Fortsätt läsaMassgrav i Jokkmokk, spår av pandemi?
När jag vandrade i Muttos mellan Måskosgårsså och Muddusagahtjaldak låg en död renkalv på stigen. Den var helt orörd av rovdjur och hade fosterhinnan kvar över en del av kroppen. Troligen har vajan hastigt blivit skrämd av något och kastat kalven. Enligt en renskötare som … Fortsätt läsaGjorde ACE att renkalven dog i Muttos?
Han skulle ha blivit 80 år i september min gode vän Erik Yngvesson. Min mor berättade många historier om hur hon och kusinen Erik lekte i Kvikkjokk som barn. Hur nära de stod varandra. Också jag och Erik kom varandra nära. I början var han … Fortsätt läsaErik Yngvesson 1936-2016
Flyktingmottagandet i Jokkmokk har sett olika ut under skilda tider. Under andra världskriget var det ett fåtal kommunbor som arbetade med flyktingarna – åtminstone i fält. Idag är det många anställda och ingen behöver frysa. 1944-1945 kom hundratals flyktingar till Jokkmokk: norskar, samer, ryssar och tyska desertörer. Idag är nationaliteterna fler men flyktingarna färre. … Fortsätt läsaFlyktingar i Jokkmokk
Min kära kusin Bengt Eriksson i jämtländska Nyhem finns inte mer. Han omkom i en olyckshändelse och efterlämnar barnen Teresia och Daniel. Bengt begravdes den 5 mars i Nyhems kyrka. Med många pauser och gråtattacker förmådde jag ändå få fram följande tal inför ett fullsatt … Fortsätt läsaTill minne av Bengt
