För många år sedan hörde jag någon renskötare säga att laven runt Aitik var borta kring en kilometer runt om gruvan. Jag har ju sett hur det bolmar damm från sandmagasinet, speciellt under varma sommardagar, då helikoptrarna kör i skytteltrafik för att vattenbomba, vilket mildrar … Fortsätt läsaGifter sprids miltals från öppna dagbrott
År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi
När jag intervjuades i Studio ett i P1 liknade jag den planerade gruvan i Gállok/Kallak vid Pandoras ask, vilket väckt undran hos lyssnare. Citerar myten om asken från Infontology: Den antika berättelsen om Pandora finns i flera versioner. En av de intressantaste går ungefär så … Fortsätt läsaKallak Pandoras ask
I Nása, Nasafjäll, började den svenska staten bryta silvermalm år 1635. Samer tvingades att med sina renar dra malmen i pulkor till smältverket vid Säddvájávrres strand cirka 4,5 mil österut. Bland andra historikern Kenneth Awebro har skildrat denna mörka epok. Gruvprojektet var Sveriges svar på de … Fortsätt läsaNasa, ett nytt Alta?
Jag heter Tor Lundberg. Jag har mina rötter högst upp i Lilla lule älvdal, i Njavve och Kvikkjokk.Idag bor jag en stor del av tiden i Randijaur, eller Ráddnávrre som är byns ursprungliga, samiska namn. Från Randijaur är det bara några kilometer till det område … Fortsätt läsaMitt tal på Jokkmokks marknad 2012
