Skogsbruket skövlar unika arkeologiska fornlämningar

Skogsbruket skövlar unika arkeologiska fornlämningar med kalavverkningar och markberedningsaggregat. Skövlingen sker på gigantiska arealer varje år och de spår som finns från forntidens människor blir förstörda. NSD har belyst detta allvarliga problem: ”Glädjen över att ha funnit några av de äldsta kända gravarna i Norrbotten … Fortsätt läsaSkogsbruket skövlar unika arkeologiska fornlämningar

Myren/mossen, ett historiskt arkiv som måste bevaras

I långliga tider har myren varit den plats där mina förfäder deponerat bland annat tjurvedsskidor. Den syrefattiga myren bevarar skidorna så att de inte åldras, torkar och hålls spänstiga till nästa gång de ska användas. Ibland lagrades skidorna över sommaren fram till att det började … Fortsätt läsaMyren/mossen, ett historiskt arkiv som måste bevaras

Stora fångstgropssystem i och utanför Laponia

På Fornsök har ett nytt fångstrogssystem registrerats i Sarek, söder om Tjahkkelij. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet … Fortsätt läsaStora fångstgropssystem i och utanför Laponia

Eldstenar tas från arkeologiska fornfynd

Stensättningar har blivit allt vanligare under senare år. Här efter Padjelantaleden vid Rávddasavvon, Kvikkjokk. Stenarna placeras runt brasan, tydligen för att hindra elden att sprida sig. Aluminiumfolie som inte brinner har lämnats i eldstaden. Också det en vanlig syn numera. Det spelar ingen roll om … Fortsätt läsaEldstenar tas från arkeologiska fornfynd

Gállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar

Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar

Arkelologi i Gállok

Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område som planerade exploateras … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok

Massgrav i Jokkmokk med 60 kranier

Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att jag formgivit en skrift … Fortsätt läsaMassgrav i Jokkmokk med 60 kranier

Vildmarksromantik med stenringar som eldstad?

Under de senaste åren har stensatta eldringar blivit allt vanligare vid Kvikkjokk. Runt varenda liten eld folk ska göra måste stenar prompt anläggas. Det är som en mani. Överallt ser man dessa fasansfulla anläggningar. På grusstränder, sandstränder, inne i skogen. Överallt. Varför? Är det för … Fortsätt läsaVildmarksromantik med stenringar som eldstad?

Samisk by i Gállok 1722

Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och Jockmock , hu Segri PåhlsdotterChristnat den 13 … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722

Arkeolog på Tjäruborgarens land

Gunilla Larsson, arkeolog. Prospekteringsbolaget Beowulf Mining Plc. från England provborrar för ett eventuellt dagbrott vid Gállokjávrre mellan Björkholmen och Randijaur fem mil väster om Jokkmokk. I området har arkeologen Gunilla Larsson på ideell basis letat fornlämningar. Gunilla har har sina rötter i den gamla skogssamebyn … Fortsätt läsaArkeolog på Tjäruborgarens land