Samer mot samer efter statens dribblande

Den 17 juni föll tingsrättens dom i Vapstensmålet. Vapstens lappby, som organiserar sydsamer med i tid räknat längre rötter i området, har stämt Vapstens sameby, där idag endast ättlingar till inflyttade nordsamer ingår. En rättsprocess som tagits om i tingsrätten, eftersom den första ogiltigförklarades. Utfallet … Fortsätt läsaSamer mot samer efter statens dribblande

Rasbiologin blev (folkmords)lag

När det statliga rasbiologiska institutet blev verklighet 1921 genomsyrade rasismen det svenska statsetablissemanget. Samer, romer, judar och tornedalsfinnar ansågs tillhöra så värdelösa raser att de knappt kunde ta hand om sig själva. Och samerna som folk skulle dö ut inom en snar framtid, sades det. … Fortsätt läsaRasbiologin blev (folkmords)lag

Råder ännu rasism och hat mot samer i Sveriges riksdag?

1921 röstade alla partier i Sveriges riksdag igenom det rasistiska och statsfinansierade rasbiologiska institutet. I en artikel på SVT Nyheter den 16 februari 2022 står att läsa: “Alla fem partierna som satt i riksdagen 1921 var positiva till beslutet att inrätta ett institut i Uppsala … Fortsätt läsaRåder ännu rasism och hat mot samer i Sveriges riksdag?

Sverige uppgraderar samisk lag?

Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. “Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha den kvar. Kompromissa så … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?

Samelands historia 98 – 1992, superkort version.

I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.

Lappar enligt Sverige

Lapp. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige

Portad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?

Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag påvisa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra “Uppåtbor” blivit drabbade av genom åren. Följande text är stomme till ett bokkapitel om svensk kolonialism som jag planerar ge ut tillsammans med en annan författare. … Fortsätt läsaPortad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?

Staten tar igen Laponia?

Tre samebyar i Laponiatjuottjudus, förvaltningen av världsarvet, vill inte att kommunerna ska inneha någon ordförendepost i förvaltningen och hotar med att lämna Laponiatjuottjudus. Länsstyrelsen i Norrbotten är därmed beredda att återta förvaltningen av världsarvet Laponia. Jag skrev så här i ett inlägg på Facebook: Detta … Fortsätt läsaStaten tar igen Laponia?

Konsekvenser av renbeteslagen 1928

Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en fjällägenhet. Som … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928

Min remiss om laponiaförvaltningen

Bild: Juŋgátjåhkkå i Badjelánnda. Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Dock har jag inte fått tillstymmelse av respons på mina förslag eller … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen

Vid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma

”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas norra strand. Då Amma var liten … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma