I nätverket Gruvfritt Jokkmokk, med en grupp på Facebook som startades av mig som Inga gruvor i Jokkmokk i november 2011 och som nu har över 6 100 medlemmar, har vi länge talat om att göra en namninsamling. Lite drygt 10 år sedan gruppstarten, den 9 december 2021, fick jag ett il och startade en namninsamling på Skiftet. Basen i texten kom från Gruvfritt Jokkmokks egen gruppbeskrivning, vilken nätverkets Sofia Larsson hjälpt till att formulera.
.
Olivia Linander på Skiftet hörde snabbt av sig och hjälpte till med att spränga in viktiga inslag i texten och ta bort vissa andra. En version med engelsk text lades också upp parallellt med den svenska. Översättningen har Jessica Bergkvist, Lina Burnelius och Olivia Linander hjälpt till med.
Till stor del tack vare delningar på sociala medier av bland andra Maret Sofia Jannok och Greta Thunberg passerade antalet namn 70 000 när det var dags för överlämningen till näringsminister Thorwaldsson.
Under hela processen har Skiftet hört av sig om att insatser som de planerat att göra med insamlingen. Jag är oerhört imponerad av deras seriösa och demokratigynnande insatser! En mycket viktig detalj var vem som skulle överlämna alla namn. Det fick endast vara två, eller tre, hade tjänstemän på regeringskansliet bestämt. Jag tänkte på Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande för den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra som också kunde tjäna som representant för renskötseln, Daniel Holst, ordförande för Sametinget samt författaren och skogssamen Mats Jonsson, som representant för de assimilerade och osynliggjorda samerna. Skiftet kontaktade alla tre och samtliga ställde upp. Klockrent och suveränt 🙂 Varma tack till Sara-Elvira, Daniel och Mats!
Repost från DN den 11 februari 2022.
”Efter gårdagens skarpa uttalande där FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uppmanade regeringen att säga nej till en gruva i Kallak/Gállok, lämnades på fredagen en protestlista över till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Över 70 000 personer från hela världen har skrivit under.
Alexandra Urisman OttoText
Roger TuressonFoto
De drygt 70 000 personer som har skrivit på namninsamlingen kommer från 147 länder, alla världsdelar täcks in. Bunten med namn är på omkring 700 sidor.
– Det här är en väldigt omfattande namninsamling. Bland de allra största vi har haft hos oss, säger Robin Zachari på plattformen Skiftet där namnen har samlats in.
Ungefär 20 000 av underskrifterna kommer från länder utanför Sverige. En bidragande orsak till den stora spridningen är att Fridays for Future och Greta Thunberg har engagerat sig i frågan.
– Världens blickar riktas nu mot den svenska regeringen. Sveriges internationella trovärdighet och rykte står på spel, säger Greta Thunberg till DN.
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson vill inte uttala sig närmare om ärendet men kommenterar skriftligt genom sin pressekreterare:
”Det är en grundläggande demokratisk rättighet att demonstrera och uttrycka sina åsikter. Det tycker jag självklart är bra. Jag är angelägen om att ha en god dialog med människor, företag och andra aktörer som har olika ståndpunkter i de viktiga frågor som jag som näringsminister ansvarar för – oavsett ämne.”
Listan lämnas till ministern dagen efter offentliggörandet av en skrivelse från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, som uppmanade regeringen att säga nej till gruvan i Kallak/Gállok.https://38e7a42d1ba1b6a7b35bbbc96dec3aa8.safeframe.googlesyndication.com/safeframe/1-0-38/html/container.html
Där skriver FN-experterna som står bakom rapporten att de är ”mycket oroade” över bristen på ärliga konsultationer med samerna i området och de stora och oåterkalleliga risker projektet kan föra med sig.
”Vi beklagar att den svenska regeringen fortfarande överväger möjligheten att godkänna ett koncessionstillstånd för gruvan, trots att många myndigheter, expertorgan och berörda samhällen har framfört allvarliga invändningar”, skriver de.
Tilda Pontén är jurist på Civil Right Defenders, CRD, och har följt ärendet nära under flera års tid.
– Det är ett tungt uttalande som återspeglar den kritik vi och många andra aktörer har framfört genom åren. Om regeringen beviljar ett tillstånd i det här läget är det svart på vitt att det sker i strid med Sveriges åtaganden om urfolksrättigheter.
I skrivelsen noterar experterna att näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) uttryckt att Socialdemokraterna ”älskar gruvor” och utlovar ett snart besked i Kallak-ärendet. Det noteras också att det tidigare har uttryckts oro över att det finns nära band mellan gruvbolag och högt uppsatta politiker, däribland att tre tidigare ministrar i nuläget sitter i ledningen för stora svenska gruvbolag.
Den svenska regeringen uppmanas också att vidta nödvändiga åtgärder i väntan på att FN-processen är avslutad – för att stoppa de påstådda kränkningarna och säkerställa att de inte upprepas. Men det har regeringen inga planer på att göra.
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, skriver via sin pressekreterare:
”Ärendet om ansökt bearbetningskoncession är ett förvaltningsärende som hänskjutits till regeringen av bergmästaren för avgörande. Handläggningen och beredningen av ärendet pågår enligt svensk lagstiftning och kommer att fortsätta oberoende av den inkomna skrivelsen.”
Beowulf Minings styrelseordförande Sven-Otto Littorin tillbakavisar kritiken i ett mejl till DN och skriver att FN-experterna inte kontaktat alla aktörer och inte heller varit på plats i Sverige. Han skriver: ”Detta är ännu en internationell aktör som inte har en aning om hur svensk lagstiftning fungerar och som ensidigt fokuserar på ogrundade rädslor.”
Fakta. Ny konsultationsordning
Skrivelsen från FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna är inte den första där Sverige kritiseras för hur mineralpolitiken slår mot urfolket samerna.
I slutet av 2020 uppmanade FN:s rasdiskrimineringskommitté Sverige att dra tillbaka gruvtillståndet för den omdiskuterade nickelgruvan i Rönnbäcken utanför Tärnaby. Dessutom uppmanades Sverige att ändra i minerallagen och garantera samers rätt till kultur, något som inte har skett.
I januari i år antog riksdagen en ny konsultationsordning som – från och med den 1 mars – ska gälla vid frågor som rör samiska rättigheter. Det innebär en lagstadgad skyldighet för både regeringen och andra myndigheter att konsultera bland annat Sametinget innan beslut tas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Förslaget innebär dock ingen vetorätt för samerna.
I skrivelsen från FN noteras konsultationsordningen och man skriver att ett godkännande av gruvan i Kallak/Gállok trots den intensiva kritiken, skulle äventyra det framtida förtroendet i dialogen med de samiska intressenterna.
TEXT OCH FOTO
Alexandra Urisman
Ottoalexandra.urisman@dn.se
Roger Turesson”
Efter att DN under senaste år prioriterat upp viktiga frågor som rör människor utanför tullarna har jag nyss fått en prenumeration på tidningen av vännen Johanna Nilsson. Tack Johanna, blev otroligt glad för det också 🙂
Digital mm. prenumeration på DN kan du ta via denna länk 🙂
Views: 272
