The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andre en tall.
En andra skillnad är att trädet i Sherwoodskogen i Nottingham är en nationalklenod och enorm turistmagnet, med skrönor om Robin Hood och uppbyggt museum, medan trädet norr om Kvikkjokk är okänt, snudd på. Ett faktum som torde bero på svensk kolonialism. Att samiska kulturlandskap har förminskats och osynliggjorts i hundratals år och bara setts som en naturresurs för nationalstaten.
På grund av renbeteslagar, rasism, försvenskning och assimilering har det samiska kulturlandskapets historier och terrängnamn till största del fallit i glömska. Det har varit en medveten politik att utplåna det samiska. De facto har allt land stulits från samiska ägare för att alls kunna exploateras.
En tredje skillnad är att The Major Oak är uppstagad i alla riktningar, medan Stortallen i Vállásj är ostagad och riskerar att ramla omkull.
En fjärde skillnad är att TMO står skyddad i ett slätt landskap med tät ekskog, medan SiV står i ett utsatt, stormigt, fjällnära läge.
En femte skillnad är att TMO är skyddad mot allsköns exploateringar, men inte SiV. Förvisso växer SiV i ett område som nu är naturreservat, regleringsområde, skoterförbudsområde och världsarv. Detta hindrar dock vare sig gruvnäring eller vattenkraft. Långt framskridna planer vilar i dokument i regeringskansliet där en vattenkraftsdamm när som helst kan byggas två kilometer söder om SiV och en annan damm en kilometer öster om det gamla jätteträdet. Kraftverkens primära syfte var att underhålla gruvan i Ruovddevárre med elström. Samma fenomen som kraftverket i Porjus för Kirunagruvan och dess järnvägstransporter.
Sarekforskaren Axel Hamberg hade i början på förra seklet stort inflytande över hur gränserna till den blivande nationalparken Sarek (1909) skulle dras. Cirka 15 kilometer av den nedre delen av Njoatsosjåhkå kom att hamna utanför den blivande nationalparken, men med en märklig vinkel i gränsdragningen vid Goabrekbákte, vilken lämnade möjligheterna öppna för framtida vattenkraftsexploateringar. Vidare lämnades hela Tjuoldavuobme utan nationalparksskydd, samt Tjårokjávrre, Vállásj och Ruovddevárre. Också det med en trolig tanke på att både vattenkraftsutbyggnad och gruvexploatering skulle bli möjliga i en framtid. Axel Hamberg ägnade inte dessa rika naturområden en rad i sina dagboksanteckningar, böcker eller andra skrifter. Hamberg hade räknat bort dem. Hans passion var fjälltoppar och glaciärer i Sarek, inte tusenåriga tallar, tallurskogar, örtrika björkurskogar eller artrika granurskogar.
Axel Hamberg var också den förmåga som på uppdrag av SGU karterade de vattenkraftsanläggningar som byggdes efter Stora och Lilla Lule älv och Lule älv, nedströms Vuollerim. Se dagboksanteckning1 och dagboksanteckning2 , samt artikel i STF:s årsbok.
SiV riskerar också att bli täckt av antingen sprängsten från den planerade gruvan i Ruovddevárre eller bli dränkt av dess slamdamm. 2006 möjliggjorde den svenska staten mineralundersökningar på Ruovddevárre utförda av det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining. Bolaget drog tillbaka sitt undersökningstillstånd Ruotevare nr 1, men kan starta om det på nytt när infrastrukturen till deras nuvarande projekt, Gállok/Kallak, är gjord.
I Sverige hindrar inte naturreservat/världsarv/regleringsområden/skoterförbudsområden tunga exploateringar märkligt nog.
Jag har tillsammans med två vänner tillbringar tre tältnätter i Vállásj och på skidor dokumenterat den talldominerade gammelskogen och Stortallen. Tendensen från april 2016, när jag var där senast, är att tallen lutar något mer. De senaste tidens stormar har gett effekt. Frågan är om tallen ska räddas från att fällas av nästa oväder (kanske) eller låtas falla? Ska naturen få ha sin gång? Troligen kommer tallen att härbärgera fler hotade arter när den ligger än när den står…
Jättetallen (3,83 cm i omkrets i brösthöjd) kommer i skepnad av låga att i flera hundra år att tjäna som växtmiljö för en mängd växter och insekter. På så vis lever den , trots att barren faller av och stammen grånar. Vad att göra. Ska Stortallen i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
Visningar: 31
Ett svar på ”Ska Stortallen i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?”