1921 röstade alla partier i Sveriges riksdag igenom det rasistiska och statsfinansierade rasbiologiska institutet.
I en artikel på SVT Nyheter den 16 februari 2022 står att läsa:
“Alla fem partierna som satt i riksdagen 1921 var positiva till beslutet att inrätta ett institut i Uppsala för rasbiologi.
De som röstade emot gjorde det av ekonomiska skäl.
Socialdemokraterna, högern, liberalerna, bondeförbundet och Sveriges kommunistiska parti var positiva till det så hårt kritiserade institutet som bland annat sysslade med skallmätningar för att rena de svenska rasen.”
Fil dr Curt Persson som forskat om denna tid uttalar sig i artikeln:
“– Alla partier var för. Ingen kan svära sig fri. Det är inget parti som sticker ut och är emot. Det var till och med så att fyra personer som var statsministrar under den här perioden för olika partier stöttade motionen och beslutet, säger han.
Omröstningen slutade med 65 procent ja-röster och 35 procent nej-röster. Nej-sägarna kom från alla fem partier.
– Varför röstade man då nej? Jo, av ekonomiska skäl. Man tyckte att 60 000 kronor per år för att driva ett institut var för dyrt. Det fanns inga moraliska skäl, inga etiska skäl och inga estetiska skäl till att säga nej för de riksdagsledamöter som var emot, säger Curt Persson.”
Det var alltså denna samling av riksdagspolitiker som också tillsatte utredningar inför en ny renbeteslag. En lag som vilar på rasistiska grunder, som assimilerat merparten av mitt folk in i det svenska samhället, som satte den sista spiken i kistan för begravningen av samerna, för Sveriges kulturella folkmord.
Det var denna rasistiska samling som såg till att renbeteslagen 1928 skapades. Konsekvenserna av 1928:an lever vi med än idag och en överväldigande majoritet av riksdagens partier och ledamöter känner nog inte till hur staten har farit fram med urfolket och de som har vissa kunskaper bortser från dem när de väl samlas i plenisalen för att rösta. Sitter tysta i de fåtaliga debatterna som rör mitt folk. Nonchalerar “problemet”. Businnes As Usual. Det är bekvämast så.
Vårt liv och vår bärgning är knutna till de marker våra förmödrar och förfäder trampat i tusentals år. Förmödrar och förfäder som på samiska namngivit varenda bäck, myr, skog, berg, sjö, fjäll. Varenda kulle, tjärn, udde, holme. Platser som alla bär en historia, en andlighet, en anknytning, en kärlek. En kärlek som gjort att mitt folk bara brukat, aldrig förbrukat, aldrig skövlat. Synsätt som en långvarig kolonial hjärntvätt tyvärr lyckats sudda ut, men som många ändå ännu bär.
1928:an bidrog till att den främmande men dominerade kulturen gavs ett allt större spelrum. Ju färre samer som fanns på sina älskade marker desto lättare gick de att skövla. Med rasbiologin och rasismen ansågs inte mitt folk vara förmögna att ägna sig åt annat är renskötsel. Förvisso dög de assimilerade som industriarbetare, men det var väl just så pass.
Men denna rasselag var bara en av många rasselagar och förordningar som svenska regeringar knåpat ihop och Sveriges riksdag trummat igenom. Minerallagen torde vara den lag som svenska politiker anser vara heligast av alla. Med rötter i 1500-talet har den speciell nostalgisk tyngd vilken den nuvarande näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson ger uttryck för: “…vi älskar gruvor i Socialdemokraterna.“
Vi samer älskar levande och oförstörd natur. Socialdemokraterna älskar gruvor. Sveriges långvariga insatser för att med bland annat avvittringen stjäla de samiska markerna och med renbeterslagen 1928 rensa ut samer från sina sedan sekler brukade marker är rasism.
Efter alla metodiska och storskaliga exploateringar som gruvor, dränkta älvdalar, kalhyggen och vindkraftsparker som brutalt tvingats på oss, är stick i hjärtat. Decennier av respektlöshet, nonchalans, osynliggöranden, assimilation och fördrivningar – vilka fortfarande pågår när betesland kalavverkas, turistanläggningar breder ut sig och gruvor expanderar likväl som fördrivningar av de bybor och hemmansägare i Suollu/byn Björkholmen kommer att drabbas av om gruvan i Gállok blir verklighet, är så pass allvarliga att det måste handla om hat.
Riksdagens tydligt samefientliga politik bottnar således inte bara i rasism, utan också i hat. Jag kan inte förstå det på annat sätt.
Vill du stödja denna uppkäftiga och oberoende blogg, som ofta tar upp saker som andra inte vill ta upp, så kan du sponsra bloggen och mitt motstånd med en swish 0702300955
Tack på förhand 🙂
Tor L. Tuorda
Visits: 283
