Var finns barnperspektivet i Jokkmokk?
on december 21, 2015

Nils
Min son Nils, 2,5 år
, har alltid trivts utmärkt på Giella, den samiska förskolan i Jokkmokk. Han och de andra barnen är ute mycket på den stora gården, som till stor del faktiskt består av skog, riktig skog, med stora träd, men nog gles för att personalen ska ha uppsikt. Nils har en speciellt populär kompis som han leker bäst med. De lagar mat och bakar. Deras favoritställe är bland de stora tallarna.

Snart kommer dock Giella flytta på grund av att det blivit för trångt. Tidigare var det gamla kommunala dagiset Bäckstugan vid sjön Dálvvádis aktuellt, men denna plats norpades istället av kommunens näringslivsutvecklingsbolag Strukturum.

Så blev en lokal i den västre änden av vårdcentralen ledig, där Miroi tidigare huserat. Kanske inte med optimal utemiljö, men med skogen i hembygdsområdet på andra sidan staketet, och mycket nära till Ájtte och Samernas utbildningscentrum. Men nu kommer ett antal privata företag att flytta in också i dessa lokaler.

Sista budet är att den samiska förskolan i Jokkmokk ska flytta in i ytterligare ett gammalt kommunalt dagis, Rödluvan på Nyborg, i den yttersta sydöstra delen av samhället. Här fanns tidigare samma företag som nu flyttar till Mirois lokaler. Här fanns också JIMAB, Jokkmokk Iron Mines, det bolag som vill exploatera en gruva mellan Randijaur och Björkholmen. Lite ironic – om ni ursäktar ordvitsen – kan tyckas, att flera av de föräldrar som har kämpat mot gruvetableringen nu ska ha sina barn lekande där bolaget har haft sitt kontor.

Genom att AB Jokkmokkshus nu köper in fastigheten på Nyborg har det kommunala bolaget dessutom löst ett problem för en jokkmokksföretagare, som ägt fastigheten och nu är anställd i ett av de företag som flyttar till Miroi och samtidigt hittat en smidig lösning på problemet med de samiska förskolebarnen.

På den nu aktuella tomten finns knappt några träd och det ligger mitt inne i kanten av bostadsområde som till stora delar är rivet. Det är helt öppet. Nils och hans kompis kommer inte kunna leka såga träd eller få någon skugga under varma sommardagar. Några naturliga lekmiljöer finns inte.

Jokkmokks kommun har dribblat värre än vanligt i denna fråga. Något barnperspektiv verkar inte finnas, däremot företags dito. Det är bedrövligt att separera barnen från Sameskolan och flytta dem till ett anonymt och tråkigt tredjehandsalternativ. Varför inte bygga ut? Men det duger väl med begagnad öken när det handlar om samiska barn… Jag saknar barnperspektiv i Jokkmokks kommun, jag saknar visioner från Sameskolstyrelsen. Målsättningen måste vara att göra sig så oberoende som möjligt från kolonialt besudlade instanser. Annars kommer historien att upprepa sig gång på gång.


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Be the first to comment



Ung fjällräv

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag