Lappskatteland i Jokkmokk

lapp tax land jokkmokk
Av Filip Hultblad rekonstruerade lappskatteland i södra delen av nuvarande Jokkmokks kommun publicerad i hans 1968 utgivna bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Skatteland 25 är Tjäruborgarens land, mellan Björkholmen och Randijaur, där järnmalmsgruvan nu planeras, i Gállok, mitt i det forna skattelandet och uråldriga samiska kulturlandskapet.

Filip Hultblad har på ovanstående karta restaurerat en samling sk. lappskatteland vid Lilla Lule älv i en karta där Jokkmokk står på högkant mellan norr och söder. Där älvarna går ihop högst upp är Tjåmotis. Övriga land finns endast beskriva med text, där några av dem har sina gränser angivna. I stort sett all mark i den nuvarande Jokkmokks kommun har samer brukat och skattat för i långliga tider. Från Gåjkkul i öst till Sårjåsjávrre i väst.

Jokkmokk mot den norska gränsen med sjöarna Virihávrre och Vástenjávrre och Huhttán/Kvikkjokk i nordvästra kanten av O:et.

I mina trakter vid Huhttán/Kvikkjokk finns en hel del skatteland beskrivna och några av dem har sina gränser angivna. Det är dock svårt att rekonstruera dem på en karta eftersom många namn är nära nog omöjliga att tyda utifrån de svenska tjänstemännens försök att i text beskriva de lulesamiska ortnamnen. Och vissa namn, alltid försvenskade, är inte i bruk längre och finns inte med på den nya fjällkartan över området. Det är i alla fall intressant att få fragment av gamla tiders skatteland och dess innehavares liv och kontroverser med andra samer. Som nedanstående utdrag från Hultblads bok:

Belägg sidan 355.

I Häradsrätten stämde Amma Larsson Segal (1738-1819) och Anders Persson Menlös (1668-1761) Pål Turesson Pirkit (1718-1783) om att gränsdragningen mellan deras skatteland borde gå längs Vállásjjåhkå istället för längs bergsryggen Tjårok mellan Tjuollda och Ruovddevárre. Detta för att de då antagligen skulle kunna fiska under isen i bägge sjöarna Tjårokjávrre och Vállásjjávrásj. Pål Turesson Pirkit hade anspråk på hela skattelandet Tjuolta (H 21). Hultblad grävde dock fram information från Lars Anders Pavval, som 1913 i förhör till renbeteskommissionen anförde att Pirkitasläkten i gamla tider haft renar på både fjället Skievvun och på Tjuollda. Men informationen kom 129 år för sent. HR avissade helt anspråket i målet.

Det är mäktigt att tänka sig att Tuordasläkten, där släkten Pirkit ingår, levt i, brukat och betalat skatt för de här landen i flera hundra år. Ett landskap med fiskrika sjöar, gott renbete och viltrika skogar där tusenåriga tallar växer.

Ett annat exempel handlar det så kallade Sackak, det gränsande lappskattelandet norr, nordväst och nordöst om Vállásj. Här huserade Anders Nilsson Kukkuk (1801-1933).

Belägg sid. 375.

Jag har inte en susning om vad Sackak är. Annars torde Kaskakorsokära vara Gasskagårssågiera i Bårdde, översta änden på den bäck som rinner ner i nuvarande Jåhkågasska samebys höst- och vårviste Boarek. Pårrejaur bör vara Boarekjávrre. Stantarbäcken Standárjåhkå. Tjakadt betyder nog Tsågak i nordvästa änden av Änoks delta. Komaälven Gamájåhkå, till den plats den grenar sig i Tjuoldajåhkå och Njoatsosjåhkå. Supakbäcken och följande namn är obegripliga. Det är en bedrift att kunna skriva om ortnamnen så grundligt, detta så sent som 1834?
Skattelandet sträckte sig väster om Standárjåhkå det är i alla fall klart. Betesbergen Sähkok, Alep och Lulep Varddo, Tjäris Tjoares och Kåbrickbergen Goabrek och Goabrekbákte indikerar detta troliga faktum.

Arvtagarna till Amma Larsson Segal och Anders Persson Menlös skatteland Tjuollda verkar ha avträtt sin rätt från detta.

Jag har inte hittat någon information om innehavaren av det skatteland som bör ha sträckt sig öster om Njoatsosjåhkås nedre del, söder om Sähkok, Boarek, Dahtá, Gájmak, Standár, öster om Änok. Det är synd eftersom jag skrivit om detta område och i en skrift skildrat Amma Larsson Pirkit (1842-1905) som var verksam i detta område (går att beställa genom att swisha 070 2300955, ange namn och adress i swishen).

I området var Anders Nilsson Kukkuk var verksam under samma samma tid som Pirkit Amma, som han fortfarande kallas i folkmun. Kanske de kamperade på området? En annan Kukkuk, nämligen stornåjden Unnatj, (Peter Olofsson Kukkuk 1770-1858) var Pirkit Ammas mentor i kraften och det osynligas värld. Denne var fosterson till Olof Andersson Kukkuk (1738-84).

I Kukkuks/Pirkits område äger jag ett skifte med gammelskog, har stuga, jaktmarker och fiskevatten, som hyser min barndoms minnen, historier och platser. En liten kvarvarande del av tuordaland med 600-åriga tallar som förvaltas genom att skyddas från skördare.

Om någon kan ge tips om var man kan hitta mer information, kartor med de försvenskade namnen på orter/skatteland eller kanske kan hjälpa till med att tyda relevanta delar från 1600- och 1700-talens svårtydbara skrivstil i jordaböcker eller domprotokoll får gärna höra av sig.

Tsågak, berget Ruovddevárre och fjället Tjuollda längst bort.

Dela gärna! Om du vill donera en summa för fortsatta skildringar på denna blogg får du gärna swisha 070 2300955
Varma tack på förhand 🙂




Träffar: 220

2 svar på ”Lappskatteland i Jokkmokk”

  1. Myten om nomaden, lappen, vilden.
    Säljer oerhört bra.
    Att det mesta är lögn.
    Vem bryr sig…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.