Jag är djupt imponerad av hur våra förmödrar tillverkade alla kläder och dräktdetaljer som de själva och deras familjer behövde. Det var ett evinnerligt syande i skinn och tyg. Inte bara att kläderna skulle fylla sin funktion, de skulle vara vackra också och visa vilken region, eller till och med vilken familj, som bäraren härstammade ifrån.
Slöjdaren, konstnären och kursledaren Katarina Spik Skum är en engagerad kulturbärare. När hon gick i Sameskolan i Jåhkåmåhkke i början på 1980-talet blev hon och andra klasskamrater anlitade av Harriet Nordlund från Bidtja/Nautijaur för att under Jokkmokks marknad delta i en samisk teaterföreställning på sjön Dálvvadisjávrásj is. Här hade teatergruppen byggt upp en stor snöestrad där barn och vuxna uppträdde. Jag var där och såg föreställningen. Det var den mäktigaste teater jag har upplevt.
En central scen var när solens dotter halades ner från en av snöhögarna. På ryggen hade hon en stor solsymbol och på huvudet bar hon gerak, en pannbindel, fäst på mössan. Det var denna syn som först väckte Katarina Spik Skums intresse för denna vackra dräktdetalj, som lulesamiska kvinnor knytte fast på pannan när det drog kallt. På senare år har Katarina fördjupat sig i gerak, som knappt någon har använt på över hundra år. Förutom i teaterföreställningen…
I vintras kontaktade Katarina mig och frågade om jag ville göra tre korta filmer om geraga, pannbindlar och om den kurs hon planerade ansvara för med början i maj om hur man syr och broderar dem. Javisst, svarade jag, självklart vill jag göra det!
Jag har under fem kurssessioner följt alla deltagares process fram till att de gjort färdiga sina egna gerak. I början följde jag med och skildrade gerakkursens besök i museet Ájttes källarförråd. Där fick vi beskåda gamla geraga, där en av dem hade testats med kol-14-metoden och ålderbestämts till att troligen komma från slutet av 1600-talet. Alla de övriga hade tillverkats från århundradet senare.
Innan den 12 november ska filmerna vara färdiga. Intervjuer med alla kursdeltagare, tekniken med att sy och av hela projektet.
Det är suveränt att insomnad samisk kultur väcks till liv igen. På nästa års Jokkmokks marknad lär minst sju samiska kvinnor bära varsin tennbroderad gerak på sina mössor 🙂
Views: 146
