Kolonialismen tar gruvlig form

I över 300 år har svenska staten tagit vad den vill i Sáme ednam, samernas land. Kolonisationen har skett med arrogans och brutalitet. Ingen hänsyn har tagits till samerna som här levt och verkat i tusentals år, som namngivit varenda bäck, älv, berg och skog. Samerna har inte kunnat annat än att stå vid sidan om och se sina marker förstöras och förödas.

Förhållningssättet gentemot urfolket är fult och respektlöst. Och påfallande gammaldags. Den modell som Sverige i många decennier kritiserat andra länder för lever och frodas i den egna så kallade nationalstaten. Men den som berättar om de koloniala övergreppen, som påvisar den koloniala relationen mellan svenska staten och samernas land, och som med rätta påstår att det koloniala förhållningssättet fortfarande råder även om det idag inte bara är samer som drabbas av det, möts av ett helt oförstående ansiktsuttryck. Inte har väl Sverige ägnat sig åt det som spanjorer, belgare, britter, holländare och portugiser gjorde?

Nej, Sverige har aldrig kallat sig själv för kolonisatör, och säkert aldrig heller betraktat sig själv som en sådan. Ändå är det vad det tveklöst handlar om. Sverige har en koloni. Som Sverige stulit, styr, och säger sig äga: Sáme ednam, eller Sápmi, eller helt enkelt norra Sverige. Endast historiker och andra akademiker har kunnat tala i klartext: Samerna har varit utsatta för en kolonisationsprocess.

Det koloniala synsättet är bakgrunden till varför Sverige idag, utan att bli ifrågasatt, kan ägna sig åt en enorm naturförstörelse i Sáme ednam. Det är helt okej att använda den jämförelsevis glest befolkade landsändan endast för utvinning av naturresurser – helst utan att ge någonting tillbaka till de som drabbas av torrlagda älvar, skövlade skogar och urholkade berg. Lägg därtill vindkraften som tar stora marker i anspråk och utländsk militärmakt som genomför omfattande övningar och vapentester i luftrummet.

Bara i Jokkmokks kommun är exemplen på vad kolonisation inneburit och innebär många och påfallande tydliga. Gammelskogarnas mångfald är borta till förmån kalhyggen eller tallplantager. De flesta större vattendrag är förstörda och fiskevatten saboterade. De renskötande samernas flyttningar över isarna har omöjliggjorts, människors hem och andra delar av kulturarvet har dränkts. Lägg här till jaktreformen från 1994 som brukar kallas för Den fria småviltsjakten. Då körde regeringen över samer och övrig ortsbefolkning genom att ograverat upplåta de urgamla jaktmarkerna till människor som omfattas av en helt annan jaktkultur, vilket ledde till påtagliga störningar för såväl ortsbojakten som renskötseln.

De kanske mest hotfulla koloniala övergreppen just nu handlar om gruvdrift. Utländska och/eller storsvenska intressen vill exploatera olika typer av mineral över hela Sápmi. Den politiska majoriteten både lokalt, på länsnivå och riksnivå jublar. Medan de lokala makthavarna drömmer om arbetstillfällen och ökade skatteintäkter får exploatörerna härja som de vill och tjäna pengar som vare sig stannar på orten eller i landet. Tydliga argument mot en gruvbrytning studsar bara. Miljöbalkens försiktighetsprincip existerar inte. Om någon miljölag råkar hämma gruvnäringens framfart plockas den bort. Som 2009 då Riksdagen strök första stycket i Kap 9 § 6a: ”Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande”. Ändå är gruvbolagen inte nöjda – tycker att tillståndsgivningarna tar för lång tid.

Inte ens Bergsstatens kraftiga kritik mot att exploatören Beowulf Mining Plc. borrat utan giltiga tillstånd föranledde några som helst reaktioner från Jokkmokks politiska kommandobrygga. Och när samma exploatör den 4 maj fick undersökningstillstånd för att provborra efter koppar på sin inmutning Nautijaur 1 stod det i beslutet: “Sökanden bedöms ha möjlighet och avsikt att få till stånd en ändamålsenlig undersökning och har inte tidigare visat sig olämplig att bedriva undersökningsarbete. Ansökan ska därför beviljas.” Troligen berodde det på att Beowulf ändrat namn på sin svenska gren till Jokkmokk Iron Mines AB. Och Bergsstaten – en av de mest flagranta resterna av gammelkolonialismen – lät sig villigt duperas.

Kommunalrådet i Jokkmokk Stefan Andersson säger ingenting. Han sväljer allt exploatören matar honom med. Ställer inga krav, visar inga betänkligheter. Och på länets kommandocentral, residenset i Luleå, sjungs gruvornas lov. Den främste solisten Per-Ola Eriksson frotterar sig med gruvlobbyisterna så ofta han kan.

Politiker och tjänstemän är helt fartblinda för gruvlobbyns alla löften som de hoppas frälser kommuner och län. Gruvor ger jobb, sägs det. Sanningen är den att kommande gruvexploatör bara anlitar sina egna väl inarbetade underentreprenörer, som i sin tur anställer sina väl intrimmade arbetare. De är den nya tidens barackboende rallare som betalar skatt i sina hemkommuner. Eller hemländer.

Vi vet idag att gruvdrift ger mängder av negativa effekter. Bland annat läckage av gifter till sjöar och vattendrag, ständigt nedfall av damm, konstant buller och höjda utsläpp genom kraftigt ökad trafik är bara några konsekvenser. För lokalbefolkningen innebär ingreppen också att renbetesmarker, jaktmarker och fiskevatten går förlorade. Gruvorna påverkar också världsarvet Laponia – ett område som Unesco ansett har stort värde för hela världen och för kommande generationer, som fick sin status tack vare den levande samiska kulturen.

Risken finns också alltid att det blir skattebetalarna som får betala kalaset. Exploatörerna och investerarna tar vinsten från driften och placerar den på oåtkomligt håll. Skulle konkurs bli ett faktum får staten stå för sanering och återställning – en verksamhet som kommer att kosta många, många miljoner. Ingen återställning i världen kan dock förhindra förgiftning och marker sönderbrutna av infrastruktur.

Den koloniala hållningen gentemot Sáme ednam är både en fråga om mänskliga rättigheter och en akut global miljöfråga. För att påbörja en försoningsprocess och få till stånd en mer jämlik relation mellan lokalbefolkning och exploatörer borde till att börja med en sanningskommission om Sveriges koloniala arv tillsättas. Också en revidering av miljö- och minerallagarna måste snarast inledas för att stärka naturskyddet och de lokala intressena.

Visningar: 28

11 svar på ”Kolonialismen tar gruvlig form”

  1. Roland
    Jag använder min rätt att ifrågasätta och du har all rätt att kritisera! JAG tycker bara att vi har ett ansvar och ogillar att skjuta över det på någon annan! JAG tycker att de som är bäst lämpad för en viss uppgift även skall göra den! Annars hade jag lika gärna kunnat vara forward i Sverigeslandslag i fotboll i stället för Zlatan! Jag tror att vi i Sverige (vilket även Sapmi tillhör) många gånger kan bedriva verksamheter bättre med mindre miljöpåverkan och med bättre arbetsmiljö osv. än exempelvis Indien och Kina.

    ”Vad har du tänkt göra sedan för att kommunen skall överleva?”

    Hur tänkte du nu Roland? Menar du att det är lika bra att packa ihop redan idag och sätta upp en skylt att Jokkmokks kommun har stängt och kommer aldrig mer att öppna!? Man måste väl göra något nu i stunden och sedan hitta andra lösningar. Utveckling brukar det kallas! Jag har svårt att se något annat företag som har samma långsiktighet! Många större företag har 3-5 års planer! För mig är gruvan inte något absolut måste, utan jag skulle applådera alla satsningar som kan generera intäkter till kommunen direkt eller indirekt!

    Men för att svara på frågan, jag ska inte göra något för att kommunen skall överleva. Jag har flyttat och har svårt att se att jag skall kunna flytta tillbaka! Jag uppfattar kommunens framtid som enormt dyster! Men jag hoppas att kommunen kan leva gott på vad som helst men något måste det vara som kan generera intäkter! Jag tror inte att det är renskötsel iaf!

    Det finns många argument för och emot olika satsningar. Tyvärr tror jag att alldeles för många är för övertygad om sin sak att de inte kan vara objektiv i sin bedömning!

  2. Tack, Tor, för ett fint blogginlägg (och en fin blogg överhuvudtaget)! Jag har precis hittat den, och det är jag glad för.

    Jag arbetar på Uppsala universitet där jag bl.a. koordinerar kursen Hållbar utveckling A (grundkurs, hel termin). Vi brukar alltid se till att bjuda in någon från sametinget som talar om Sveriges koloniala historia. För oavsett vad man tycker om “utvecklingen” och att vi “behöver järnet” eller vad det nu är – om man lutar åt Davids håll eller Rolands – så är det viktigaste att denna del av Sveriges historia berättas, undervisas och lyfts fram.

    Man kan inte med ärlighet hävda att Norrland inte försett övriga Sverige, både stat och kapital, med enorma rikedomar genom naturresurser av olika slag, och ofta lämnats med miljöproblem och arbetslöshet i kölvattnet. Att samernas land styckas upp och fragmenteras, förstörs och tas över går inte heller att hävda utan en rejäl dos historieförfalskning.

    Det går med andra ord inte att hävda något annat än att en “kolonial process” har ägt rum och fortfarande äger rum i Sapmi. Titta bara på Borg Mesch bilder. Det ser till och med ut precis som vilda västern, med nybyggare, missionärer och rallare om vartannat. Och “indianer” så klart. Läs Yngve Ryd och berättelsen mellan raderna är den om en förstörd miljö, sönderslagna traditioner och förlorad kunskap. Min erfarenhet – både personlig och genom mina studenter – är att vi i skolan läs oss att kolonialism är något som andra pysslade med i Amerika, Afrika och Indien för några hundra år sedan, och att det var superdåligt. Ungefär så djup är analysen. Kolonialism ser olika ut på olika ställen, men vissa ingredienser är gemensamma: resurser tillfaller förtryckaren, kulturer och religioner förstörs, “vildar” assimilieras, och ofta använder förtryckaren en retorik som gör förtrycket moraliskt rätt. Alla dessa ingredienser finns i Sapmi.

    En sanningskommission vore kanske inte så dumt.

    1. Roligt att höra av dig Markus. För undervisningen skulle den nya boken Tusen år i Lappland vara standard i hela skolväsendet för att enkelt kunna belysa den mörkade historien. Klockren koppling vad gäller Mesch bilder, rena Vilda västern. Och samma stil råder ännu, dock utan cowboyhattar. Tack själv för dina kloka ord!

  3. Tack Tor för ett bra blogginlägg. Tack också till A och Roland för era kommentarer – mycket bra!

  4. Enligt Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuners utredning “Från Kungsådra till Skattekälla” som kan hämtas på deras hemsida http://www.fsv.nu så hade vi troligen mått bättre idag om utbyggnaderna inte gjorts eftersom befolkningen ökade rekordsnabbt och minskade lika snabbt efter det att utbyggnaderna var klar och speciellt mycket av de arbetsplatserna finns inte kvar idag.
    Tyvärr så tror jag att framtida gruvbrytningar bara kommer att visa ännu mer hur koloniserade vi är eftersom befolkningen troligen inte kommer att öka utan enbart “fly in – fly out” arbetskraften.

  5. @David: Koloniseringen är inte ett “citat” men ett historiskt faktum eftersom du inte ens invänder mot detta. Svenska kronan koloniserade Sápmi och övriga Norrland.

    Dina övrig argument tillhör vulgärargumenten som innebär att vi som organisationer och individer måste avstå från vår rätt att kritisera kalhyggen, markberedning, oljeutvinning, kläd -och elektronikindustrin och all rovdrift på resurser och människor bara för att vi använder järn och andra metaller.

    Att Jokkmokk finns beror på att kronan valde platsen som kyrk -och beskattningsplats under sin kolonisering. Hade inte detta skett skulle det heta Porjus kommun. Kommunen har haft sin expansion likt alla skogslän som började avfolkas när motorsågen kom och de sista skogsarbetarna drog när skördarna rullade in.

    För Jokkmokk blev den en dubbel avfolkning. Mekaniseringen av skogsarbetet sammanföll med utbyggnaden av älvarna. När var klart rev man vattenrallarbyarna och tackade för sig. Urbanisering pågår över hela världen. Städerna växer och omården som norrland och Jokkmokk blir exploateringsområden.

    Företag och privatpersoner måste lära sig att spara energi och skapa mer förnyelsebar energi. Det är statens uppgift att reglera detta men staten har abdikerat för kapitalet.

    Argumentet om att vi behöver järn är helt rätt, men endast detta faktum. Frågan är hur mycket järn vi behöver? Hur mycket olja? Hur mycket kol? Hur mycket koltan, kassiterit, kobolt, bly, kadmium, krom, kvicksilver behöver vi?

    Frågan är vilka vi är? Jokkmokksbor? Svenskar? EU? Amerika? USA? Ryssland? Indien? Kina? Alla kan inte ha samma standard som Jokkmokksbor, jordens resurser räcker inte till. Så frågan är vem som skall ha allt?

    I dag har vi en ohämmad rovdrift på natur och människor som är resultatet av att några få ackumulerar kapital som omsätts i nya projekt som leder till rovdrift av malm, olja, kol, skog och andra resurser. Allt leder till en långsam förgiftning av luft och vatten samt till utarmning av jordbruksland.

    Du har helt rätt i att en gruva i Kallak “garanterar kommunens överlevnad en stund till!”.

    Vad har du tänkt göra sedan för att kommunen skall överleva?

  6. David. Gruvan i Gällivare tillfredsställer nog hela Sveriges inklusive Tors stålbehov med de mängder de bryter där. Om inte det räcker så kan man räkna in Kiruna. Förstår inte ditt argument, du tycker det är okej att exportera stål men inte importera för då ser det fult ut på någon annans bakgård? Eller tror du verkligen att det är någon som bor kvar i Malmberget, och har Aitik som sin bakgård?

  7. Vad hade Jokkmokk varit utan “kolonisatörer”? Vägen du åker din bil till Kvikkjokk hade knappt varit framkomlig. Kanske med ren och akkja!? Det låter i din text som om du talar för hela lokalbefolkningen!

    Är det bara negativa konsekvenser av t.ex. Vattenfalls framfart? Har det inte gett arbetstillfällen i kommunen? Har det inte gynnat hotell, affärer, bensinmackar osv.? Infrastrukturen? Det har kanske gjort så att kommunen inte har självdött ännu! Gruvan garanterar kommunens överlevnad en stund till! Vems ansvar är det att se till att det produceras förnyelsebar energi? Skall vi importera el från Finland eller Norge så att de får stå för torrlagda älvfåror för att vi skall ha en elspis, lampor eller industrier? Varför skjuta över ansvaret på någon annan??

    Även du förbrukar järn! Vad jag vet så har jag sett dig åka bil, säkert båt och buss också. Vad jag förstår så behövs det järn för att kunna producera dessa. Du kanske tycker att det är bättre att vi låter någon annan bryta järnmalmen som behövs. Skjuta över ansvaret på något annat land, där miljöförstöringen kanske är ännu mer omfattande (kanske inte alls reglerad), arbetsvillkoren är troligtvis betydligt sämre i dessa länder.

    Det viktigaste kanske är att det är vackert på din bakgård! Så får någon annan ta ”skiten”! Bara du får ta del av det som produceras!

    Även samerna använder sig av dessa produkter! Både el och stål. Men som sagt låt någon annan förstöra sin bakgård, då har i alla fall du och samerna det vacker på er!

    Vissa vill både äta kakan och ha den kvar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *