Klimat och friluftsliv i Kvikkjokk
on 19/04/2021

Ett typiskt modernt friluftsekipage i Kvikkjokk den 11 april 2021.

Här kommer två friluftsmänniskor tillbaka till sin bil i Kvikkjokk efter påskfirande i Kvikkjokksfjällen. En typisk syn. Ett typiskt ekipage. Ett typiskt friluftsklientel anno 2021.

Redan för ett par veckor sedan gick Tarradalens nedre del inte att köra längre eftersom älven hade gått upp. Bäckar är inte längre farbara eftersom klimatet blivit för varmt. Ett faktum som också bidragit till att gäddan etablerat sig i fjällsjöar där den tidigare inte fanns och att öringen konkurrerar ut rödingen.

Under ett 35 år långt pespektiv är effekten av klimatförändringarna tydlig (analysen är min egen och gäller området vid Kvikkjokk):

En stam av rådjur etableras i området.

Det blåser oftare. Lynnnigare väder generellt som blivit svårare att förutsäga. Men vissa vintrar blåser det å andra sidan väldigt lite. Mer snö än vanligt lagras då i framför allt de gamla tallarnas kronor. Toppbrott och brott av grova grenar är allt vanligare. Den smalkroniga altaigranen är bättre anpassad får stora snömängder, men även för hårda vindar. På sikt kommer granen troligen att ta tallens plats.

Den torra snö som täcker marken i slutet av oktober får aldrig ligga ifred till det kan byggas upp ett tjockare snötäcke. Den första snön smälter och det blir ett isskikt på marken. Sedan kommer mer snö på isen. Sedan värme. Mer snö. Hårdare skikt och is på marken gör att renbetet blir låst. Renar svälter och renar dör. Eftersom skogsbruket succesivt huggit bort snudd på alla lavskogar kan renarna inte heller skaffa sig mat från träden. Renskötarna stödutfodrar med hö och pellets, men det räcker inte. Många renar svälter ihjäl. Vintern 2019-20 dog en tredjedel av renstammarna, och mer än så, i många samebyar.
Sorkar och lämlar svälter ihjäl. Detsamma gör ugglor och andra rovdjur som lever på gnagarna. Frekvensen med uppsving av gnagare vart fjärde år, så kallade gnagarår, har avbrutits.

Isarna på sjöar och älvar är inte lika tjocka. Isen har också sämre struktur med ett par, tre skikt med vatten i isen som luckar upp den. Den genomskinliga kraftiga kärnisen har minskat ungefär till hälften.

Våren kommer kring tre veckor tidigare (i ungefärligt snitt för perioden).

Gäddan etablerar sig i flera fjällsjöar. Varmare vatten gör att gäddans rom kan kläckas. Befruktad rom förs mest troligt i sjöfåglars fjäderskrud från gäddans lekplatser i Kvikkjokks delta upp till fjällsjöarna.

Sommarens långa och heta perioder stressar hela ekosystemet. Många djur och växter dör. Risken för våldsamma skogsbränder ökar.

Glaciärerna smälter i en allt snabbare takt. Den kylande effekt glaciärerna har för klimatbalansen och för renarnas möjligheter till att söka svalka under heta sommardagar och där få en fristad från insekter, försvinner. Sedimentproduktionen och transporten av sedimentet från tolv av Sareks glaciärer till Kvikkjokks delta torde minska. I och med det kommer sjön Sakkat att få mindre sediment och pålagringen i deltat blir mindre. Hela det föränderliga deltaekosystemet slås ut.

Fästingen har anlänt.

Det var allt jag kommer på just nu om de effekter jag har upplevt.

Men det motordrivna friluftlivet fortsätter köra allt vad de kan och fortsätter släppa ut stora mängder växthusgaser. Man måste ju få ha roligt…

Stora bilar med skotrar på flaket och stora bilar som drar stora kåpade släpvagnar med skotrar anländer till Kvikkjokk i en strid ström. Många kör från kusten med sina ekipage, ofta 25 mil och mer enkel väg, endast för att kunna köra en helg i skogar och på fjäll. Ibland har skotrarna kälkar, men oftast drar de ingenting. På kälkarna fraktas extrabensin, mat och motorisborrar. Bensinen bränns på alla sätt som det bara går.

Folk skiter fullständigt i att de bidrar till att sabba klimatet. Det går ju att bygga en skoterbro över Tarraälven så att det går att fortsätta köra, eller ta andra vägar.

När media för en gångs skull belyser att snöskotrarna i norra Sverige släpper ut mer växthusgaser än vad inrikesflyget gör (se artikel i Sameradion & SVT Sápmi), skriker skoterlobbyisterna och får sprida sin egen sanning på nyhetsplats (se artikel på SVT Nyheter).
– Ganska så snabbt såg vi att det inte kan stämma när vi tittade på hur många maskiner vi sålt och hur mycket de släpper ut, säger Niklas Kristoffersson, vd för Snö- och terrängfordonsbranschen.

Alltså…

Frågan om snöskotrars klimatpåverkan fanns knappt innan Sameradion & SVT Sápmis publicering. Men så fick också de korrigera sig och efter det upphörde frågan att existera igen.

2020 fanns det 191 800 snöskotrar registrerade i Sverige. 2006 var siffran 177 306 skotrar, vilka ägdes av 734 kvinnor och 5 065 män. Källa: Trafikanalys.

I Norrbottens län nyregistrerades 1 459 skotrar under årets tre första månader. Källa: SCB.

Siffrorna säger en hel del. Det är sorgligt att ingen längre vill röra i den här frågan. Det är tydligen extremt känsligt. Lobbyorganisationerna är för starka och politikerna är rädda om sin väljarbas. Ingen tar ansvar. Ingen bryr sig.






Träffar: 425


Lämna ett svar till Björn Lundquist Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


6 Replies to “Klimat och friluftsliv i Kvikkjokk”

  • Var tog utredningen om “hållbar terrängkörning” vägen, efter det att utredaren lämnat från sig de kassa förslagen. Ingen politiker vågar ta i det ohämmade snöskoterfarandet, Lobbyn är för stark.
    Skoterkörning i fjällområdet borde som princip vara otillåten utanför fastställt ledsystem. Begränsa hastigheten och förbjud högkamsmattorna. Så kan vi börja skidra igen utan avgaser och buller.

  • I första artikeln står det långt över inrikesflyg och sedan halverades siffrorna.
    Så kanske 55-60% av inrikesflyg….för rena nöje…. Vansinnet
    Om man plockar bort de som behöver det i jobbet och de gamla gubbar som tar sig ut på en sjö för att pimpla…så kvarstår, antar jag, ändå, en signifikant del som enbart kör för körandes skull…som både förstör marken, stör fauna och flora samt släpper ut olja, bensin och koldioxid.

    Är det värd det?

  • Ett tillägg bara. I grundare sjöar har laken som behövee kallare vatten försvunnit. Abborrars vikt ökar överallt då den fått två till fyra veckor varmare på våren. Och två till fyra veckor varmare på hösten. Värmen gör att den har en längre period av att kunna äta och bättre smälta maten. Och den tiden har alltså förlängts till mellan en och två månader per år.

  • Tvåtaktsmotorerna borde förbjudas.
    Samtidigt är det förbudsivern som driver hatet mot Mp, det som gör att många demonstrativt köper och använder allt mer bränsleslukande maskiner av olika slag.
    Så kanske det ändå är bäst låta alternativen bli fler innan man inför hårda restriktioner.
    En tvåtakts snöskoter kan dra upp mot fem liter bensin per mil.
    Rena vansinnet när det finns fyrtaktsmotorer.
    Tvåtaktsmotorn förvann från marknaden på 50-talet av just det skälet.
    Men skoterbranchen är liten, ekonomiskt svag, därför släpar de efter.



Tor Lennart Tuorda

Självporträtt
Jag vid Ale stenar i Skåne. Foto: Åsa Lindstrand

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag