För några decennier sedan präglades Jokkmokks marknad av sockervadd, porrkortlekar och rackliga plastprodukter i olika kulörer. Det låg en fisodör över hela området och var man än gick låg ärtor, för stinkbomber och blåsrör sålde bäst. Det fanns knappt några samiska knallar. Det snudd på enda samiska inslaget på själva marknadsområdet var renrajden.
Ett gäng skinnhandlare slogs om uppköpen. 1987 sålde jag själv tolv mårdskinn och kände mig ursprunglig, för det var framför allt skinn det handlade om när marknaden drog igång 1605. Som samernas skatt till kungen, och som bytesvara. Förutom präst och någon birkarl var det endast samer på Jokkmokks vintermarknad på den tiden. Under de senare åren har de samiska knallarna blivit allt vanligare, porrkortlekarna, skinnhandlarna och skitlukten är borta. Det har blivit en allt högre kvalité på knalleutbudet.
Tor L. Tuorda
Be the first to comment