Gruvorna har förgiftat Skellefteås vattentäkt. Kommer Luleälven röna samma öde?
on september 13, 2019

Jag har under en tid sökt information om skälen till varför Skellefteå vid årsskiftet 2019/20 ska byta vattentäkt. Nu har invånarna Skellefteälven som vattentäkt, men folk har fått magproblem av älvvattnet.  De nya vattentäkterna baseras på grundvatten och på älvvatten som först filtreras i grusåsar.

Men varför fick brukarna problem med magen? Inte får luleborna några magproblem, och de dricker ju också ytvatten från sin älv. Jag har inte hittat någon journalist som undersökt källan till magproblemen i Skellefteå. En artikel från 2013 nämner dock en viss parasit: “Cryptosporidium finns normalt i tarmen hos människor och djur som nötkreatur, får, getter och hjortar. Infekterade människor och djur utsöndrar sedan parasiten i sin avföring. Människor kan bli sjuka genom att dricka vatten eller äta mat som förorenats med parasiten.” Källa: Livsmedelsverket

Jag kan inte låta bli att spekulera om parasitens uppkomst. Ett tjugotal gamla och nya gruvor avvattnas till Skellefteälven. Huvuddelen av dessa gruvor ägs av gruvbolaget Boliden. Boliden har rötslam som modell för att återställa sina gruvor, som de i stor skala täcker sina gruvor med. Rötslammet kommer från Henrikdalsverken i Stockholm och består av avföring. Sedan 2002 har drygt 300 000 ton bajs spridits över Bolidens gamla gruvor. Här anar jag att källan till parasiten finns. Läckage till älven/vattentäkten. Dessutom läcker alla dessa gruvor stora mängder av olika tungmetaller till älven, vilka inte går att rena bort.

Till och med silver- och blygruvan i Nasafjäll läcker gifter till Skellefteälven. Trots att gruvan startade för flera hundra år sedan varnar Länsstyrelsen i Norrbotten på sin hemsida för att vattnet är ohälsosamt att dricka:
“Brytning av silvermalm i Nasafjäll pågick 1635 till 1810. Nedströms den gamla silvergruvans gruvhål och varphögar har förhöjda halter av arsenik, bly och andra metaller hittats i bäcksediment och omgivande marker. Risken finns att vattnet inte är hälsosamt att dricka. Ta därför ditt dricksvatten uppströms gruvan, utanför det förorenade området.”
I 384 år har alltså gruvan i Nasafjäll pyttsat ut tungmetaller till Skellefteälven och inga åtgärder har statsmakterna gjort för att stoppa giftflödena. Är det för att gruvan räknas som kulturminne?

Gamla gruvor avvattnas också till Lilla Lule älv och till Piteälven. Gruvorna på Gedkevárre/Silbbatjåhkå och Álggávárre som var i drift 1662-1702 torde ha hunnit läcka rejält med tungmetaller genom åren. Detsamma gäller alla skärpningar som finns i Jokkmokks kommun – mindre testbrytningar – och försvarsarbeten – upplagda stenhögar för att visa aktivitet på prospektörens inmutning. Bland annat på Ridnut i Tarradalen och på Ruovddevárre vid Änok. På sistnämnda berg ligger cirka 200 fyrkantiga stora sulfidrika malmhögar/försvarsarbeten av titan- och järnmalm och läcker tungmetaller. Fyrkanterna cirka 3×3 meter och 60-100 centimeter höga, lades upp kring förra sekelskiftet. Denna fyndighet klassas som fornminne. Om det är skälet även här till att inga insatser gjorts för att stoppa läckagen vet jag inte. Kanske det beror på att hela berget sedan 1996 ingår i världsarvet Laponia?

Om Gállok fem mil från Jokkmokk blir verklighet, och alla andra gruvor i närheten som som troligen kommer startas i dess kölvatten, kommer också Luleå och Bodens kranvatten att påverkas. Då måste väl också de byta vattentäkt? I såna fall, räcker verkligen grundvattnet till för att försörja all invånare med dricksvatten?


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


6 Replies to “Gruvorna har förgiftat Skellefteås vattentäkt. Kommer Luleälven röna samma öde?”



Hermelin

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag