Gifter sprids miltals från öppna dagbrott

aitik gällivare
Bolidens dagbrott Aitik vid Gällivare där det bryts sulfidmalm: koppar, guld, silver mm.
Aitiks sandmagasin. Gruvans sopstation, 4,5 kilometer bred, 6 kilometer lång och 50 meter djup. Magasinet innehåller förutom vatten: nickel, kadmium, koppar, kvicksilver, bly, krom, zink mfl. giftiga tungmetaller vilka kommande generationer måste ansvara för i evig tid.

För många år sedan hörde jag någon renskötare säga att laven runt Aitik var borta kring en kilometer runt om gruvan. Jag har ju sett hur det bolmar damm från sandmagasinet, speciellt under varma sommardagar, då helikoptrarna kör i skytteltrafik för att vattenbomba, vilket mildrar dammningen. Men det är ju en sån areal! Har fantiserat om det finns någon undersökning gjord om vad det här giftiga extremt finkorniga dammet gör för människors och djurs och Moder Jords hälsa, men inte hittat just någon info. Nu har i alla fall Arne Müllers publicerat nya rön på sin fantastiska facebookgrupp Norrlandsparadoxen. Och spridningen av giftigt damm från gruvan är mycket, mycket värre än vad jag har kunnat ana.

Om gruvan i Gállok som regeringen någon gång i mars kommer ta beslut om, har genom åren flera politiker och gruvlobbyister torgfört att gruvan knappt kommer att märkas för att det sådan liten yta i anspråk. Bara någon promille av Jokkmokks kommun kommer påverkas. Jag har bemött det här med att infrastruktur och spridning av damm, näringsämnen och gifter i vattnet gör att enorma arealer blir berörda. Hela Bottenviken. Arne Müller:

“Ett argument som hörs ofta i diskussionen om den svenska gruvbranschen är att gruvor bara tar en ytterst liten yta i anspråk. Det är naturligtvis sant i den meningen att själva området som gruva, anrikningsverk, avfallsdammar, gråbergsupplag o s v kräver är liten i förhållande till den totala ytan i ett län eller en kommun. Det största av de gruvprojekt som är aktuella just nu, Bolidens planerade koppargruva i Laver, beräknas få ett industriområde på 49 kvadratkilometer. Ganska lite jämfört med de Norrbottens yta som är 98 000 kvadratkilometer. Men samtidigt påverkar gruvor ofta ett mycket större område genom transporter, buller och utsläpp till luft och vatten. Den här rapporten, som jag snubblade över nu under förmiddagen, är ett exempel på detta. IVL Svenska Miljöinstitutet har i flera omgångar undersökt metallhalterna i mossa runt Aitikgruvan. De här undersökningarna har visat tydligt förhöjda halter av en rad metaller, som arsenik, järn, koppar, krom och nickel. I den senaste undersökningen ingår också kväve, som är en rest av det sprängämne som används i gruvan. Även där är halterna förhöjda. Det är i området en mil runt gruvan som halterna är högst, men förhöjda halter uppmäts så långt bort som sju mil från gruvan. Rapporten beskriver bara situationen och det finns ingen bedömning av effekter på kort och lång sikt på växter, djur och människor, men det blir tydligt att det är en betydligt större yta än själva gruvan som påverkas av verksamheten. Räknar man bara på området som ligger inom en mil från gruvan så ökar det område som påverkas till omkring 500 kvadratkilometer. Detta är ett exempel från en gruva som är speciell i och med att den är den i särklass största i Sverige och dessutom ett dagbrott, men det visar att det finns anledning att syna påståendena om att gruvor tar en liten yta i anspråk.”

Länk till undersökningen, klicka här.


Visits: 255

Ett svar på ”Gifter sprids miltals från öppna dagbrott”

  1. Om det varit i det “riktiga Sverige” hade det blivit protester över de skador gruvorna gett.
    Om det varit i Svealand, någonstans söder om Gävle.
    Nu är det bra på de marker kronan stal av den “underlägsna rasen” i samband med Avvittringen.
    Stöldgods brukar man ju inte känna någon orsak att sköta om.
    Som när biltjuven lämnar det utbrända vraket i dikeskanten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *