Nu har jag jobbat som handledare i över två månader på ett asylboende för ensamkommande flyktingbarn i Jokkmokk, eller HVB-hem: hem för vård eller boende.
Jag är imponerad av det lugn och den styrka ungdomarna har. Men också av deras vänliga sätt, hjälpsamhet, vetgirighet, och mycket annat positivt. Jag har under vår tid tillsammans aldrig märkt någon tillstymmelse till bråk ungdomarna emellan eller att de varit otrevliga mot personalen.
Igår satt jag på läktaren i sporthallen där de spelade fotboll. Mycket fart, många mål och ett stundtals mycket snyggt spel. Men inget gruff, inga tacklingar, inga adrenalinskrik som man är van att höra på svenska fotbollsplaner, inga svordomar.
De har alla sina mer eller mindre tunga ryggsäckar av hemska upplevelser, men det märks knappt. Stundtals sorg och viss inbundenhet, men inga utbrott. Ovan upplevelse. Själv kunde jag leva om ganska rejält i tonåren. Och vem gör väl inte det i vår kultur. Spontant låter de sin stämma ljuda i någon vindlande sångstrof. Vissa gör det oftare än andra. Ibland rör de sig i fantastiska danser och tar man fram trumman och pushar på någon sekund, så dansar de för fullt. Det är makalöst. Det som andra behöver berusa sig för att ha mod att göra går här i ett nafs.
På öppna scenen på Hembygdsgården nu på Jokkmokks marknad ska vi göra ett framträdande. Jag på trumma och en eller några ungdomar med dans. Kanske av battletyp, hoppas i alla fall på det, där en av dem går upp och visar vad han kan och en annan antar utmaningen.
Som sagt. Jag är imponerad. Maken till stabila människor får man leta efter.
Tor L. Tuorda
20 Replies to “Ett asylboende i Jokkmokk”
Oh, så härligt att läsa positiva tankar, vi behöver hjälpa varandra att se på de nya svenskarna som en tillgång, en möjlighet !!!!
Bra talat! /Tor
Fint att få läsa något positivt, det sprider ringar på vattnet, Tack!
Tack för dina ord! Ja, man får hoppas det i den kyla som råder… /Tor
Jag hjälper till som volontär och träffade två yngre män som ville träna svenska . Vi lästa enklare texter och till slut fville jag veta hur många månader de varit i Sverige. Häpen över svaret: Två veckor. Min spansklärare hade delat ut rosor om vi o min grupp talat så bra spanska efter två veckor. Vilka enastående resursrer vi får till oss.
Ja de är otroliga 🙂
Viktigt att den här bilden sprids. Min erfarenhet av att arbeta med dessa ungdomar under ca 20 år på Språkintroduktion är densamma. Enstaka besvärliga elever visst , men merparten har varit fantastiska studiemotiverade ungdomar.
Ja, en annan mer rättvisande bild måste komma fram.
Underbart, vad glad man blir!
Har också jobbat med ungdomar inom skola/fritidsverksamheter i många år, och kan ibland bli så trött på den bitvis väldigt onyanserade mediebilden av hur det ser ut inom dessa verksamheter.
(Har f.ö. börjat leta efter jobb inom just HVB-hem) 🙂
Tack 🙂 Det var just därför jag snabbt skrev en dokumentation av den verklighet jag upplever. Det har varit alldeles för mycket eländesskildringar helt klart.
Så kul att höra..tycker också dom är otroliga
🙂
Oh vilken härlig reflektion! Tack för att du delar med dig.
Själv är jag God Man till ensamkommande och har där upplevt både det ena och det andra den korta tid jag haft förordnanden. Möter så ofantligt mycket medmänsklighet, att jag blir alldeles varm: http://herothecoach.com/2016/01/16/medmanskligheten-flodar/
och http://herothecoach.com/2016/01/29/angestklumpen-vaxer/
Tack för att du finns och tack för bilden du delar, bilden av din upplevelse, bilden av att det finns så mycket gott i den situation som är just nu!
<3
Tack för dina ord 🙂
Det finns ju undantag inom alla områden.
Hur menar du?
Inget svar.. som väntat
Kolla i statistiken för våldtäkter och rån mm. Nog finns det undantag, tack och lov! Tyvärr rejäl överrepresentation av Män från Mellanöstern och NordAfrika, däremot ytterst lite brott av Asiatisk bakgrund!!!
Jag har precis börjat arbeta på språkintroduktion på Jokkmokks gymnasiet. Kan inte annat än att hålla med om att dessa ungdomar är en fröjd att arbeta med. Alltid positiva och hjälpsamma mot oss lärare och varandra.
Flott med berättelser som ger nyanser.