Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
I byggnaden ovan planerar skattebetalarnas skogsbolag Sveaskog sin strategi mot renskötseln i norra Sverige. En strategi där bolaget på löpande band klassar ner naturskogar med hög biologisk mångfald och bra renbete till produktionsskogar, så att de kan kalavverkas. Trots många år av envis ideell natursvårdskamp, … Fortsätt läsaTrots massiv kritik fortsätter Sveaskog skövla samiska kulturlandskap
Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst drabbat är ett … Fortsätt läsaDen svenska modellen
Under många år har skogskyddaren och medlemmen i Naturskyddsföreningen Björn Mildh uppmärksammat Sveaskog om artrika gammelskogar och urskogar som skogsbolaget säger sig äga. Skogar som Sveaskog haft planer på att kalavverka. Skogar som trots sin urskogskaraktär ändå skövlats, eller att planerna blivit satta på vänt … Fortsätt läsaHemliga Sveaskog greenwashar vidare i Maskaure sameby
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla människor som kommer efter oss, för … Fortsätt läsaVem ska ha ansvar om naturreservaten?
Contortaplantering, en gigantisk flopp i det så kallade skogsbruket. Björken som ligger kommer från röjning av lövsly. Det hade kanske varit bäst att låta björkarna stå och i stället rensat bort contortan? Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig
Karta från http://skyddaskogen.se/sv/kampanj/karatj/karta-over-omradet Jokkmokks Allmänning har blivit erbjudna 50 miljoner från Länsstyrelsen i Norrbotten för att avsätta skogen i kartans rosa ruta till naturreservat. Men Allmänningen vill inte sälja. Detta trots att allmänningsdelägarna får fortsätta jaga, fiska och köra skoter i det planerade naturreservatet. Allmänningen … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning nobbar 50 miljoner
Jokkmokks allmänning planerar att avverka ännu en av de gammelskogar skogsbolaget förvaltar. En ny skogsbilväg är brutalt dragen in i en otroligt läcker gammelskog med många kallkällor, lågor och sälgar. Skogen är belägen på norra sluttningen av berget Juovvavárre på södra sidan av sjön Ráddnávrre … Fortsätt läsaÄnnu en gammelskog planeras kalavverkas i Jokkmokk
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område som planerade exploateras … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Reindeer Herder Rickard Länta describes how forestry and other exploitations affekt reindeer husbandry. Sweden claims to protect indigenous peoples in other parts of the world but completely ignores the Sami – the European Union’s only recognized indigenous people – in their own country. Sweden’s priority … Fortsätt läsaReindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Måste reposta ännu en galen historia om Sveaskog från naturkämpen Björn Mildh, Maskaure sameby och Naturskyddsföreningen Norrbotten: ”Den 23 april fick bolaget / ni ett brev med rubriken Sveaskog, samlevnad på lika villkor?? I det beskrevs Sveaskogs syn på ”att leva och verka sida vid … Fortsätt läsaSveaskogs skövling, igen…
Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. Träden de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här tallarna och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första bästa storm. Skogsbrukets effektivt framförda propaganda … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Coronaviruset har medfört att Nordenskiöldsloppet – världens längsta skidlopp – ställs in. Loppet går en lång sträcka över mark som Jokkmokks allmänning säger sig äga. Spåret har preparerats på den väg som går mellan Parkijaur och Granudden, på södra sidan om Lilla Lule älv. Allmänningen … Fortsätt läsaCorona stoppar skidlopp, gammelskog kan komma kalavverkas
Skogsbruket far fram allt mer hysteriskt. Vanligaste metoden i norra halvan av landet är att hugga bort all skog, markbereda och plantera tall. Kalhyggena och plantagerna breder ut sig nära nog överallt. Också där det tidigare stått, urskogar/nyckelbiotoper/naturskogar/ eller hur man nu vill benämna gammelskogarna. … Fortsätt läsaKalhyggen eliminerar lavskrikans matupplag
1897 fällde en storm en miljon grova tallar i Jokkmokk. Många träd stod dock kvar i de skogar där stormen dragit fram som värst. Då fanns det mest naturskogar och urskogar – gammelskogar – med stor variation av tallar, granar, björkar, sälgar, rönnar, aspar och … Fortsätt läsaStormen 1897 kommer igen
Urskog och plantage 15 kilometer söder om Jokkmokk. Sveriges skogspolitik = kalhyggen som planteras med tall, gran eller contortatall. Skogsbruket, skogslobbyn och skattebetalarnas skogsbolag Sveaskog och Fastighetsverket kallar de artfattiga trädåkrarna för skog. Plantager är rätt benämning. Samma fenomen som plantagerna av palmoljeträd i Amazonas … Fortsätt läsaSkogsbruket i Sverige
Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel:Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med full kraft initiera en … Fortsätt läsaGirjas HD-dom skapar hat mot samerna
Eco Driving – teknik för att handha och köra bil snålare och skonsammare för miljön var i ropet på typ 1990-talet. Idag är det tyst om den tekniken. Energieffektivisering genom att hushållen stänger av alla apparaters standbylägen talas det också tyst om. Förvisso har ledlamporna … Fortsätt läsaEnkla miljöhandlingar talas numera tyst om
1977. Jag var 16 år och besökte min mor Maj-Britt på Djupviken i Piteå. På morgonen bläddrade jag i Norrbottens-Kuriren som hon prenumererade på. Där fanns en artikel som fastslog att oljan skulle ta slut om 30 år. Men 42 år har gått och oljan … Fortsätt läsaPlanerna skiter sig
Fyra gubbs som var med när Naturskyddsföreningen och Steget Före startade. Lars-Ture Lindholm längst bort till vänster, Thomas Öberg, Mats Karström och Ulf von Sydow. Igår var jag på jubileumsfirande på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Naturskyddsföreningen Jokkmokk fyller 50 år och det firades med föredrag, … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen i Jokkmokk firar 50 år!
För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget Átjek vid regleringsmagasinet Bárgávrre/Parkijaur. Under de tre veckor … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Gállok-Kallak får gåva och polisanmälan
Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för den gamla skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling planterade … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen
Jokkmokks Allmänning heter det skogsbolaget som tar sämst hänsyn av alla skogsbolag till både renskötsel och till naturvård. Förvisso gick bolaget med på att avsätta en del av det föreslagna naturreservatet i Karats-Råvvåive – men det var strid på kniven. Den södra delen, närmast sjön … Fortsätt läsaJokkmokks mest brutala skogsbolag
Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket skulle flyta så bra som … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv
Jokkmokks marknad och samiska reflektioner bland annat om att Kung Karl IX regalier tvärhastigt blev stulna, men senare hittades i en soptunna. Vilken tur. Sáme ednam/Sameland blev invaderat och stulet av svenska staten som senare dämt över, kalavverkat och försett enorma arealer av traditionellt ägda … Fortsätt läsaJokkmokks marknad och samiska reflektioner
For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen och sedan upp i … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Det är stort att mina korta videor där renskötaren Rickard Länta berättar om det svenska skogsbruket får så stor spridning och ett sånt fint gensvar 🙂 Naturvården har under mycket lång tid lyft problemen med det moderna skogsbruket. Många har kämpat stenhårt för att informera … Fortsätt läsaFilmer om skogsbruket ger reaktioner
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
