Sveaskog straffar kritiker och tystar samer

Lisa Röstlund på DN gör åter igen en grymt bra insats (klicka här för att läsa) där hon beskriver Sveaskogs fortsatta härjningar. Hur Sveaskog kräver samebyars tystnad från de så kallade samråden, hur Sveaskog hämnats på älgjägare som varit kritiska till skogsbolagets skogsmissbruk, hur Sveaskogs … Fortsätt läsaSveaskog straffar kritiker och tystar samer

Ingen domstol för ockupationen hos Sveaskog

Åklagaren väckte inget åtal för den ockupation vi gjorde på Sveaskogs huvudkontor. Det var lite synd eftersom möjligheten att plädera i domstolen om varför vi gjorde som vi gjorde gick om intet. Påföljden, straffet, för den civila olydnaden är en viktig del i denna modell … Fortsätt läsaIngen domstol för ockupationen hos Sveaskog

Byt namn på Lappland

Lappland, lappskojs, lapphund, Lapporten, lappmark, lappsparv, lappmes, lappsko och så har vi fjällfloran där många av de mest sällsynta arterna just har lapp- i sin förled. Faktiskt ett trettiotal, som lappdraba, lappranunkel och lappvallmo. Lapp, lapp, lapp… Vilket liv det hade blivit om istället n-ordet … Fortsätt läsaByt namn på Lappland

Snavva, folkhemmets offer

Snavva under senare delen av 1960-talet som snart ska dämmas över. Vattenfall kalavverkar successivt gammelskogen för att ge plats åt Tjaktjajaur regleringsmagasin. Timmertravar samsas med höhässjor. Trots vetskapen om vad som komma skulle försöker syskonen Jakobsson leva sitt liv som småbrukarsamer som de alltid har … Fortsätt läsaSnavva, folkhemmets offer

Folkhemmets pris

1965 till 1973 hade Sverige världsrekord i ekonomisk tillväxt. Det är en era som många nostagiskt bär i sina hjärtan. Folkhemmet byggdes upp. Socialdemokraten Tage Erlander var statsminister. Han efterträddes 1969 av Olof Palme. Under perioden fram till oljekrisen revs gamla stadsdelar i hysterisk takt … Fortsätt läsaFolkhemmets pris

Samarbete var 1900-talets samiska paroll. Hur är det nu?

I början av förra seklet var de samiska rättighetskämparna Elsa Laula, Torkel Tomasson, Karin Stenberg, Gustav Park, med flera, tydliga med att samarbete och samordning var det som gällde för att få framgång i kampen mot den svenska kolonialmaktens glupande aptit för de samiska markerna. … Fortsätt läsaSamarbete var 1900-talets samiska paroll. Hur är det nu?

Aktivism kommer tvinga Sveaskog att sluta med sitt skogsmissbruk

Skogssamebyarna Mausjaur och Maskaure samarbetar med Naturskyddsföreningen i Norrbotten och har lyckats stoppa Sveaskogs skövlingar på samebyarnas marker i nära tre år. Muonio koncessionssameby samarbetar med Greenpeace och har fått bra med uppmärksamhet när det gäller att informera om hur bedrövligt illa Sveaskog beter sig … Fortsätt läsaAktivism kommer tvinga Sveaskog att sluta med sitt skogsmissbruk

Sveaskogs utmattningstaktik mot samerna

Jag vill dela detta brev från skogssamebyarna Maskaure och Mausjaur samt Naturskyddsföreningen i Norrbotten som de skickat till Sveaskogs styrelseordförande och dess VD . “Bästa Eva Färnstrand och Per Matses Sveaskog använder sedan länge sitt överläge inte bara under samråden, utan ständigt. Just nu pressar … Fortsätt läsaSveaskogs utmattningstaktik mot samerna

Faser i Sveriges kolonialism av Sápmi

Att Sverige är en kolonialmakt är ingen nyhet. Som bland andra Belgien, England, Frankrike och Spanien. Det är ett vedertaget faktum. Åtminstone hos folket som koloniserats och i den akademiska forskarvärlden. Sverige har trängt in i och lagt under sig landområden som svenskarna tidigare inte … Fortsätt läsaFaser i Sveriges kolonialism av Sápmi

Sveaskogs VD offras för politikers likgiltighet

Sveaskogs VD Hannele Arvonen är sparkad. Anledningen är den massiva skövling av naturskogar som miljörörelsen, samebyar och Sametinget kritiserat bolaget för allt flitigare under den senaste tiden. Sveaskog har ägnat sig åt en fabulös skövling alldeles för länge, där ingen hänsyn tagits till biologisk mångfald, … Fortsätt läsaSveaskogs VD offras för politikers likgiltighet

Livet som publicist, och aktivist

Jag har jobbat som fotograf och skribent på frilansbasis sedan slutet av 1980-talet och började filma kring 2005. Några kortare perioder jobbade jag också i åldringsvården både i Kvikkjokk och i Jokkmokk och som bildlärare på gymnasiet. Eftersom frilansandet inte längre gick att leva på, … Fortsätt läsaLivet som publicist, och aktivist

När media går gruvindustrins ärenden

I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från … Fortsätt läsaNär media går gruvindustrins ärenden

Auktoritetstron i Sápmi

Förr i tiden visades en oerhörd respekt och det var ett bugande utan dess like med mössan i hand för kungar, grevar, lappfogdar, gruvfogdar, kronofogdar, bergmästare, profosser, landshövdingar, präster, lantmätare, forskare och tjänstemän från Kungliga vattenfallsstyrelsen. Den så kallade överheten kunde göra vad den ville … Fortsätt läsaAuktoritetstron i Sápmi

Svenskt gravskick för samer i Sápmi

År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick för samer i Sápmi

Vattenkraften, en grön och hållbar energikälla

Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla

Sveaskog vill kalavverka marker som stulits från samerna

Kolonialism är när en nation tar över en annan nations territorium och låter sin egen befolkning flytta in och bosätta sig på de nya markerna. Den starkare nationen exploaterar därefter de erövrade naturresurserna och påtvingar den egen kulturen, ekonomin och språket till det ursprungliga folket.  … Fortsätt läsaSveaskog vill kalavverka marker som stulits från samerna

Den svenska modellen

Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst drabbat är ett … Fortsätt läsaDen svenska modellen

Konsekvenser av Laponia med jakt på ripkycklingar och myndighetsmissbruk

December 1996 bildades världsarvet Laponia vilket förutom de stora nationalparkerna i Jokkmokk och Gällivare också kom att inrymma områden som inte var nationalparker men så kallade regleringsområden och naturreservat. Jag tycker det var bra att Laponia bildades, men jag hade önskat en gränsdragning av världsarvet … Fortsätt läsaKonsekvenser av Laponia med jakt på ripkycklingar och myndighetsmissbruk

Fler samebyar kan följa Girjas exempel med ripjakten

Många är de samebyar på den svenska sidan av Sápmi som funderar på att följa i Girjas fotspår för att slippa störningar på renskötseln från den fria småviltjakten. Också Jåhkågasska tjiellde i Jokkmokk, vars marker sträcker sig norr och öster om Kvikkjokk. – Vi gillar … Fortsätt läsaFler samebyar kan följa Girjas exempel med ripjakten

Vem ska ha ansvar om naturreservaten?

Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla människor som kommer efter oss, för djuren och växterna, för hela naturens egen skull, om det … Fortsätt läsaVem ska ha ansvar om naturreservaten?

Avvittringen, vad är det?

Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjerna huggs upp till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt ritas in på kartor. … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?

Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, sågkvarnen och byggnader på den så kallade Prästsidan. Annars finns endast beskrivningar i … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Gállok – ett gammalt kulturlandskap

Med tanke på det läger Kolonierna anordnar i helgen har jag sammanställt en länksamling från området. Jag har under några år haft ambitionen av att tvätta bort begreppet “vildmark” från Gállok där järnmalmsgruvan planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. En vildmark, … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap

Reindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations

Reindeer Herder Rickard Länta describes how forestry and other exploitations affekt reindeer husbandry. Sweden claims to protect indigenous peoples in other parts of the world but completely ignores the Sami – the European Union’s only recognized indigenous people – in their own country. Sweden’s priority … Fortsätt läsaReindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations

Kulturmark byter skepnad

1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka svenskar till Sáme … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad