Arkeologi på Tjäruborgarens land. Vad är Tjäruborgarens land? undrar du kanske. Jo, det var det så kallade lappskatteland som ägdes av Per Nilsson Penta (1688- ) vilket hade en oval form med cirka fyrtio kilometers längd och 25 kilometers bredd. I skattelandet rymdes de samiska … Fortsätt läsaArkeologi på Tjäruborgarens land
Offergrotta på Tjäruborgarens land. Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas innan utbyggnad. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Armborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land. Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild … Fortsätt läsaArmborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land
Arkeolog på Tjäruborgarens land. Inläggsbild: Gunilla Larsson, arkeolog. Prospekteringsbolaget Beowulf Mining Plc. från England provborrar för ett eventuellt dagbrott vid Gállokjávrre mellan Björkholmen och Randijaur fem mil väster om Jokkmokk. I området har arkeologen Gunilla Larsson på ideell basis letat fornlämningar. Gunilla har sina rötter … Fortsätt läsaArkeolog på Tjäruborgarens land
Lennart Lundmark beskriver lappskattelanden i sin bok Så länge vi har marker – Samerna och staten i 600 år. Kapitel 7 Skatteland och nybyggare inleds med raderna: ”Samefamiljer hade sina egna fiskesjöar vid mitten av 1500-talet. Det kan man se i skattelängderna. Där har fogdarna … Fortsätt läsaLennart Lundmark beskriver lappskattelanden
Lappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje. Hedrande nog blev jag den 2 november inbjuden till Lars Thomasson-symposiet, som arrangeras av Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, för att hålla föredrag om vad jag fördjupat mig i om några lappskatteland i Jokkmokks socken. … Fortsätt läsaLappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje
Lappskatteland i Jokkmokk. Varenda fläck mark i nuvarande Jokkmokks kommun rymdes i ett lappskatteland. Områden där samer hade full äganderätt vilka de skattade för i över 500 år. Filip Hultblad har på ovanstående karta restaurerat en samling så kallade lappskatteland vid Lilla Lule älv i … Fortsätt läsaLappskatteland i Jokkmokk
Lappskatteland vid Parkijaur. När lappskattelanden uppstod är det ingen som vet. Kanske på 1400-talet, eller 1500? När den svenska staten började intressera sig för Sábme blev lappskattelanden enskilda områden som ägdes av samer. Vissa forskare anser att samerna juridiskt verkligen ägde sina områden – som … Fortsätt läsaLappskatteland vid Parkijaur
Gállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar. Jag har ambitionen om att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Guidning i Gállok stod på tur ännu en gång. Jag har tappat räkningen för hur många gånger som jag guidat grupper, organisationer, föreningar, journalister och enkilda i Gállok och berättat om kampens sommar 2013, om platsens historia, dess fornlämningar och naturvärden, med mera. Igår guidade … Fortsätt läsaGuidning i Gállok
Skogsbruket utrotar fornfynd i stor mängd under varje år. Alltså R-märkta fornlämningar skyddade av Fornminneslagen. Fornfynd rödmärkta på Fornsöks förnämliga fyndkarta. Surfa in på Fornsök och se hur många fynd det finns i dina trakter. Klicka på eventuella fynd och klicka sedan på Dokument och … Fortsätt läsaSkogsbruket utrotar fornfynd
Fångstgroparna vid Bidtja. Jag har ett bra tag funderat på det 650 meter långa fångstropssystemet med 17 gropar som finns cirka tre kilometer väster om Bidtja/Nautijaur i Jokkmokks kommun. Så smart för vildrenfångst systemet ligger i landskapet. På en nord-sydlig ås mellan myrar och tjärnar … Fortsätt läsaFångstgroparna vid Bidtja
Institutet för mänskliga rättigheter i Gállok. Igår guidade jag direktören Anders Kompass och utredarna Anna Jacobson och Linde Lindkvist från Institutet för mänskliga rättigheter, lokaliserade i Lund. De ville till Gállok och ville veta allt. Så jag berättade och de frågade. Vi började på Udden … Fortsätt läsaInstitutet för mänskliga rättigheter i Gállok
Gammelskog ska skövlas i Jokkmokk. Risken är mycket stor att en underbart fin skog kommer falla för skördarmaskinen. Jokkmokks allmänning planerar att avverka ännu en av de kontinuitetsskogar skogsbolaget förvaltar. Alltså en skog som tidigare aldrig kalavverkats. En ny skogsbilväg är brutalt dragen in i … Fortsätt läsaGammelskog ska skövlas i Jokkmokk
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Arvet efter Christina Groth. Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Renar vid Randijaur. Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Linné bodde i Parkijaur. Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick … Fortsätt läsaLinné bodde i Parkijaur
Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre. Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Gunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok. Kvinnor är annars osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok
