Skogsbruket har skapat grogrund för eldstormar
on 7 augusti, 2018

Den mark som Sveaskog, Fastighetsverket, SCA, Billerud Korsnäs, Stora Enso, Södra Skogsägarna, Norra Skogsägarna, Holmen, Moelven, Vida, med flera, säger sig äga består till övervägande del av plantager där det endast växter tall, contortatall eller gran.

Motståndskraften mot brand, sjukdomar och insektsangrepp är obefintlig i dessa plantager i jämförelse med den motståndskraft som den gammelskog hade som har gett plats åt plantagerna (skogar som kalavverkats).

Tyvärr kommer klimatförändringarnas boostade vädertyper med hetta och mängder av skogsbränder att bli norm i hela Sverige. Något som sommaren 2018 har gett försmak om. Tyvärr kommer torka, bränder och stormar att allvarligt sarga det svenska så kallade skogsbruket och utgöra ett allvarligt hot mot människor och djur.

Plantagerna växer mycket tätare än den ursprungliga skogen. Plantagerna har betydligt tjockare markskikt med fallna barr och kottar som lättare kan antändas i torrt väder. Den riktiga skogen däremot, har haft bränder som återkommande normaltillstånd, som härdats och präglats av skogsbränder under mycket lång tid.

När alla träd är av samma art, har samma ålder, längd och grovlek motstår de elden sämre än vad den gamla skogen gjorde.

Vid värsta tänkbara förhållanden med långvarig torka, blixtnedslag som antänder humustäcket med efterföljande hård vind som gör att elden klättrar upp i topparna och sprider sig snabbt och effektivt, kan skogsbränderna utvecklas till eldstormar omöjliga att stoppa. Det kan bli ytterst allvarligt för en mängd byar och samhällen.

Det måste vara jobbigt för det så kallade skogsbrukets företrädare och för de politiker som i decennier omhuldat skogsbruket att nu inse hur kalavverkning, markberedning och plantering verkligen varit en idiotiskt och livsfarlig modell för att bruka skog.

Men nu är det så dags.

Storskaligt, och med stöd av Skogsstyrelsen, har kalhyggesmodellen utgjort allenarådande norm över hela Sverige. En kortsynt experimentverkstad som endast gått ut på att optimera arealerna till trädproduktion. Ambitionen tycks ha varit att efterlikna jordbrukets monokulturer av korn, råg och vete.

Största motståndskraften mot brand, sjukdomar och insekter finns i naturreservaten. I de få skyddade områden som Skogsbruket alltid har motsatt sig att inrätta. Men det har alltid varit en strid på kniven – från framför allt den ideella naturvården – till att få gammelskogar avsatta som naturreservat.

Skogsbolagen har förstört naturen i Sverige värre än någon annan. Efterkommandes dom över baggböleriets, markrofferiets och skövlarnas anhang kommer att bli mycket, mycket hård.

Skydda omedelbart alla kvarvarande naturskogar, gammelskogar, nyckelbiotoper!

Stoppa skogsbrukets kalhyggesbruk!

Restaurera rejäla korridorer med skog i plantagelandskapet för att minska risken med eldstormar!

#naturbruk #sverige #skogsbruk #plantage #tall#brand #bränder

Views: 4240


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


14 Replies to “Skogsbruket har skapat grogrund för eldstormar”

  • Motivet att överge det gamla kalhyggesbruket är ekonomiskt.
    Att renraka landskapet kan kanske uppfattas som motiverat av ekonomiska skäl för den som inte förstår hur skog fungerar.
    Det ger ju bra inkomster just nu.
    Men rena eländet på sikt.
    Skog har kretsloppstid på mellan 80 till 120 år.
    Vad som sker under den tiden bör ha betydelse.
    Men de som verkar i svensk skogsmaktsapparat har inte det uppdraget.
    Annorlunda är de för dem som likt Harald bor och verkar i sitt landskap.
    Därutöver har vi alla andra nackdelar med kalhyggesbruket/plantagemodellen som kraftigt skadat ekosystem, storskaliga skadeangrepp på monokulturer och skogsbrand.
    Men från de makthavare som verkar i systemet nu finns ingen lust att diskutera baksidorna i den modell som valts på riksplanet för svensk skog, att allt ska inriktas på massaindustri och snabba vinster här och nu.
    Frågan är vem som ska ändra på saken.
    Miljöorganisationerna har valt att inte delta i diskussionen.
    De har riktat in allt sitt arbete på de promillen årligen som kan räddas från kalhyggesbruket med olika former skogsskydd..
    En helt meningslös strategi.
    Men miljöorganisationer leds av storstadsbor med lika lågt intresse för skog och landsbygd i norr som makthavarna i Skogsväsendet med svenska staten i spetsen.
    Jag tror att det på sikt måste byggas upp en mångfald av företag i skogslänen där annat än att renraka landskapet och pappersmassa är målet.
    Viktigt är också att diskutera det rimliga i att Sveaskog SCA med flera har rätt att renraka marker som de beslagtagit med rasistiska motiv under Avvittringen.
    Men dit är det givetvis långt.
    Men att verka för ett lokalt näringsliv är viktigt, lokala kapitalister.
    Att motarbeta statens skogsbruk och hopplöst föråldrade regelverk.
    Girjasrättegången närmar sig bakgrunden till renrakningen av skogarna i norr.
    Övergreppen mot oss i norr.
    Den svenska kolonialismen.

  • I 27 år har jag bedrivit kontinuitetsskogsbruk trots att jag blivit motarbetad och anmäld för brott mot skogsvårdslagen. Vi kommar aldrig att kunna rädda artdiversiteten med det skogsbruk som vi blivit påtvingade. Svenska staten står i stor skuld gentemot kommande generationer för sitt kortsiktiga tänk. Paragraf 10 kurvan är en direkt orsak till detta. Bättre en gles skog än ingen alls eller trädåkrar som lätt brinner och har många andra nackdelar. Pengar kortsiktigt är inte allt men regeringar kan skryta och sitta kvar längre. Vi måste söka bredare samförstånd i vårt land. De majoriteter som varit hittills har varit allt för kortsiktiga i sitt tänk. Förnuftet finns nog inte i det urbana områdena. Länge leve landsbygden för det är där vi ser följderna av dagens skogsbruk.

  • Tänkvärt! Läs också Peter Wohllebens bok “Trädens hemliga liv”
    (finns på Adlibris) så får var och en sig ännu en tankeställare. Människan kan inte styra sin omgivning fullt ut, men vi kan lära oss, via forskning och utveckling, att samverka med naturen. Äldre generationer där den enskilde skogsägaren själv hade nära kontakt med sin skog och såg hur det fungerade, lärde sig av naturen och tog vara på kunskaperna. Stordrift har stora ekonomiska fördelar på kort sikt, men förstör naturen mer för framtiden är för den enskilde skogsbonden. Håller någon med? Har jag fel så argumentera gärna emot.

    • Ja jag läser den boken just nu 🙂
      Du har verkligen rätt i att det gamla synsättet sorgligt nog är helt borta till förmån för snabba cash. Det är ohållbart…

      • Jo, men kalhyggesbruket är ekonomiskt sämst.
        Ekologi och ekonomi är samma sak.
        Betyder samma sak.
        Ordet baseras på grekiska eller latin från “hushållning”.
        Givetvis är det mer ekonomiskt att vara varsam med sin egendom, oavsett om det gäller fastigheter, kläder, fordon eller mark.
        Att köra sönder sin mark, om det så gäller som tomt eller sin skogsmark kan aldrig vara ekonomiskt, även om Skogsstyrelsen, Sveaskog, SCA eller någon annan aktör i det svenska skogsvansinsinnet tjatar om att det är det enda som är lönsamt.



Figurer på Báktestubbá

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag

Tors Galleri