Kunskap krossar gruvlobbyns argumentation
on 5 januari, 2018

Northlands fiasko vid Kaunisvaara

Trots många år av faktaspäckade böcker om gruvbranschen, flera tidningsartiklar, TV-program, radioprogram, samt Bergsstatens, gruvlobbyns och gruvbolagens egna framtidsanalyser, invigdes det nya året med en debattartikeln i Dagens samhälle (2/1 2018) där nio socialdemokratiska skribenter ljuger så tungorna blir svarta:

 

Myndighetskrångel hindrar gruvnäringens framtid

I november rapporterades det om beslut som stoppade Bolidens gruva i Laver. Den verksamheten skulle kunna ge tusentals jobb i utsatta delar av Norrbotten och dessutom gynna en både ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Sedan dess har vår oro för framtiden växt ytterligare:

• Samtliga partier i Pajala har i ett brev påtalat sin oro för att myndighetskraven ska stoppa den planerade nyöppningen av Kaunis Irons gruva i Kaunisvaara, ett svårartat hot mot jobb och utveckling i hela östra Norrbotten.

• Länsstyrelsen i Norrbotten har beslutat avstyrka Beowulf Minings ansökan om att få anlägga en gruva i Kallak utanför Jokkmokk. Kallak är Europas största obrutna järnmalmsfyndighet och länsstyrelsens beslut är ett hårt slag mot Jokkmokk och regionen.

Gruvnäringen är en bärande del av svensk export och står för cirka 20 000 direkta jobb i Sverige. Till detta kommer underleverantörer och andra indirekta effekter som enligt branschen uppgår till sammanlagt ytterligare 20 000 jobb. En betydande del av dessa jobb finns i Norrbotten.

Samtidigt har det under de senaste tio åren inte skett en enda ny gruvetablering utanför befintliga områden. I fall som Laver, Kallak och Pajala, liksom i det principiellt viktiga fallet Norra Kärr, ser vi hur statliga myndigheter försvårar etablering av ny gruvverksamhet. Därtill kommer redan krångliga tillståndsprocesser som skapar oförutsägbarhet och stora risker för den som vill etablera en gruvverksamhet. Landshövdingen i Norrbotten har angående Kallak själv karakteriserat processen som ett ”Moment 22”. Ansökan har bollats runt mellan olika myndigheter i över fyra år!

Svensk gruvindustri är en framtidsnäring, inte minst ur klimatsynpunkt. Övergången till ett fossilfritt samhälle och arbetet med att minska koldioxidutsläppen i Sverige och globalt ökar behoven av metaller och mineraler, inte minst till batterier. Samtidigt ökar kraven på industrin att minska sina klimatutsläpp. Svensk gruvindustri är världsledande vad gäller klimatsmarta innovationer och utvecklingen av hållbar gruvproduktion.

Alternativen till svensk gruvproduktion är i många fall import från låglöneländer med långt sämre miljö- och arbetsvillkor. Om Sverige verkligen vill ta sitt klimatansvar borde regeringen verka för en utveckling av den svenska gruvnäringen och export av svenska metaller och mineraler. Det skulle också innebära fler svenska jobb i områden med stort behov av utveckling och dessutom stora skatteintäkter till välfärden.

Vi kan inte nog understryka betydelsen av investeringar, även utländska, inom gruvnäringen i Norrbotten. Prospektering och etablering av ny gruvverksamhet handlar om entreprenörskap och innovation, ofta med hög risk. Detta är något som regeringen och dess myndigheter måste bejaka och främja om vi ska ha en fortsatt stark gruvindustri i Sverige. Exempel som Kallak, där ett företag under lång tid har tillåtits investera stora belopp i en verksamhet för att sedan se spelreglerna förändras efter hand och i slutändan få nej, riskerar att skrämma bort såväl svenska som utländska investeringar.

I en ny rapport från statliga Tillväxtanalys konstateras att just myndigheternas agerande leder till långdragna och oförutsägbara tillståndsprocesser som hämmar innovation och nyföretagande. Rapporten tar särskilt sikte på innovationskritiska metaller, men fallet Kallak vittnar om att detsamma gäller även för annan gruvindustri. Vidare konstateras att – ”Sverige har i jämförelse med de flesta andra länder en miljövänlig gruvbrytning och elmix. Detta utgör därför en potentiell svensk konkurrensfördel som idag inte är särskilt utnyttjad. Staten kan genomföra insatser för att skapa bättre förutsättningar för en sådan utveckling.” (Innovationskritiska metaller och mineral från brytning till produkt, Tillväxtanalys)

Detta är gamla sanningar för oss i Norrbotten, men det är glädjande att en statlig myndighet instämmer. Så sent som på gruvbranschens höstmöte den 28 november talade näringsminister Mikael Damberg varmt om gruvnäringens betydelse. Han erkände svensk gruvnärings innovationsförmåga och viktiga roll i övergången till ett fossilfritt samhälle, och medgav att beslutsprocessen är alltför oförutsägbar och tar för lång tid. Han tillsatte en utredning som ska se över processen i framtiden. Det hjälper dock inte i de aktuella fallen.

Länsstyrelserna och andra myndigheter lyder under regeringen. Som sådana har myndigheterna ansvar att följa beslut och inriktningar som regeringen ger. Regeringen har å sin sida ansvar att styra sina myndigheter så att dessa agerar i enlighet med regeringens politiska intentioner.

Framtiden för den befintliga gruvan i Pajala blev plötsligt oviss efter att det presenteras nya krav från Naturvårdsverket. Trots att gruvan prövats av alla tänkbara myndigheter, fått alla tillstånd beviljade sedan tidigare samt varit i drift hotas nu nystart av gruvan. Efter Länsstyrelsen i Norrbottens besked vilar nu frågan om Kallak på regeringens bord. Det är därför upp till regeringen att backa upp svensk gruvindustri med konkret handling. Sverige behöver en livskraftig gruvnäring.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Robert Bernhardsson

kommunalråd (S), Jokkmokk

Helena Stenberg

kommunalråd (S), Piteå

Niklas Nordström

kommunalråd (S), Luleå

Lotta Åman

kommunalråd (S), Arvidsjaur

Inge Andersson

kommunstyrelsens ordförande (S), Boden

Helena Öhlund

kommunalråd (S) Älvsbyn

Jan Larsson

kommunstyrelsens ordförande (S) Pajala

Ulrica Hammarström

kommunalråd (S), Pajala

Anders Öberg

regionråd (S), region Norrbotten”

 

Journalisten, författaren och gruvexperten Arne Müller har ännu en gång bemödat sig att replikera politrukernas artikel i Dagens samhälle den 4 januari 2018:

“Direkta osanningar och faktafel om gruvnäringen

Anmärkningsvärt att en samling kommunföreträdare kan åstadkomma så många fel på ett så begränsat utrymme, skriver Arne Müller som bevakar gruvfrågor.

REPLIK  Nio socialdemokratiska kommunalråd skrev nyligen en debattartikel under rubriken “Myndighetskrångel hindrar gruvnäringens framtid” i Dagens samhälle. Jag reagerar kraftigt på flera direkta faktafel och osanningar i artikeln. Vi tar det punkt för punkt:

Det är inte 20 000 personer som jobbar inom svensk gruvnäring. Rätt siffra, enligt Bergsstatens statistik för 2016, är 6684. Faktum är att det inte sedan statistikseriens början 1950 går att hitta ett år då antalet anställda i branschen varit uppe i 20 000.

De senaste 10 åren har det inte skett en enda gruvetablering utanför etablerade områden, påstår författarna. Men vänta nu, gruvan i Kaunisvaara är väl om något ett exempel på motsatsen? LKAB:s helt nya gruva i Mertainen fick utan större problem alla tillstånd, byggdes upp….och lades i malpåse. Lappland Goldminers gruva i Fäboliden fick också samtliga tillstånd, markarbetena inleddes…och sedan lyckades projektet inte få finansiering. Lycksele kommun lämnades med ett nybyggt industrihus. Flera projekt har fått bearbetningskoncession, men har av ekonomiska skäl inte lyckats gå vidare till att söka miljötillstånd (Rönnbäcken, Vindfall, Bolidens fyndigheter utanför Dorotea för att ta några exempel).

Skribenterna påstår att statliga myndigheter försvårar etableringen av nya gruvor. Korrekt är att det i två av fallen är EU:s miljölagstiftning om skyddade Natura2000-områden, som Sverige som medlemsland åtagit sig att följa, som gjort att det tagit stopp i tillståndsprocessen. Det är alltså i så fall EU:s miljölagstiftning man borde kritisera, snarare än de svenska myndigheter som tillämpar den. I det tredje fallet (Kallak) är det den omfattande påverkan på rennäringen och svag samhällsekonomisk nytta som är argumenten.

Artikeln hänvisar till en rapport om gruvnäringen från Tillväxtanalys som kom före jul. Men man undviker slutrapporten om tillståndsprocessen för gruvor från samma myndighet (“Miljötillståndsprövning för gruvor och täkter – Ledtider och effektiviseringspotential”). Den visade att tiden som tillståndsprocessen kräver inte på något avgörande sätt skiljer sig i Sverige jämfört med andra gruvnationer, att det är svårt att se några åtgärder som skulle korta handläggningstiderna väsentligt och att beskattningen av gruvbolag är relativt låg i Sverige.

Naturvårdsverket har inte, vilket påstås, ställt nya krav för att gruvan i Kaunisvaara ska få startas. Om man läser verkets skrivelse framgår det klart och tydligt att man kräver att bolaget ska följa det tillstånd som finns för verksamheten, vilket innebär att man måste åtgärda de stora miljömässiga övertramp som de tidigare ägarna Northland Resources bevisligen har gjort.

Det är anmärkningsvärt att en samling företrädare för kommuner, som rimligen bör har en organisation i ryggen som kan hjälpa till med faktagranskning, kan åstadkomma så många direkta fel på ett så begränsat utrymme.

 Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Arne Müller
journalist och författare, bland annat till böckerna Smutsiga miljarder: den svenska gruvboomens baksida & Norrlandsparadoxen”

 


Det är chockerande att nio av skattemedel välbetalda socialdemokrater är totalt faktaresistenta. Vad tror de sig vinna på det? Och detta i tidningen Dagens samhälle, som i första hand vänder sig till svenska beslutsfattare. Ingen publicering som vanliga väljare kan läsa. Tror de nio på allvar att beslutsfattare på riksnivå köper deras dravel?

Jag vill fylla på Arne Müllers replik med följande:

De nio sossarna skriver: “I november rapporterades det om beslut som stoppade Bolidens gruva i Laver. Den verksamheten skulle kunna ge tusentals jobb…”

Alltså allvarligt… Också Bolidens egna analyser om hur utvecklingen i gruvnäringen kommer att se ut de närmaste åren har gått de nio totalt förbi. 
Bolidens gruva i Kankberg planeras bli automatiserad om drygt två år.
Självklart kommer också gruvan i Laver att automatiseras. Av de tusentals jobben de nio yrar om kanske bara ett hundratal personer blir anställda för rep och underhåll av maskinparken.
Själva gruvdriften blir väl fjärrdriven med datorer från Stockholm, var annars…

De nio anser vidare “Svensk gruvindustri är en framtidsnäring, inte minst ur klimatsynpunkt.”

Ett sagolikt korkat uttalande.
En framtid som vilar på en ändlig resurs ger ingen framtid. 
Och hur klimatsmart är det med mängder av truckar som drar 400 liter diesel per timme när de med drygt 3oo tons last olidligt sakta kör upp ur ett dagbrott ?

Jag håller verkligen
med Arne Müller. Det är verkligen anmärkningsvärt att en samling företrädare för kommuner, som rimligen bör har en organisation i ryggen som kan hjälpa till med faktagranskning, kan åstadkomma så många direkta fel på ett så begränsat utrymme. Ja det är faktiskt en bedrift. Och de företräder inte bara kommuner. Där finns också ett av Landstingets regionråd. Smaklöst.

Om drygt nio månader är det val. Då hoppas jag verkligen att alla dessa nio tunga politiska företrädare röstas bort. De är inga bra företrädare.

Ráddnávrre den 5 januari 2018, Tor L. Tuorda.

Avlastning 340 ton sprängsten i Aitik

Views: 381


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


2 Replies to “Kunskap krossar gruvlobbyns argumentation”

  • Hej Tor!
    Bra Tor! Du skräder inte orden! Mycket mer skulle kunna sägas om de nio personer som skrivit under debattartickeln! för min del är det gjort via ett annat forum men jag vill tillägga att de fullständiggt tycks vara i avsaknad av allt vad självkrtik heter! Detta eftersom de med stor sanno-
    likhet varit delaktiga i många frågor som rör gruvnäringen och borde därför ha sett den negativa sidan av gruvnäringen!



Figurer på Báktestubbá

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag

Tors Galleri