Jobbargumentet faller herr Bernhardsson
on 13 februari, 2018

Jokkmokks kommunledning med Robert Bernhardsson i (S)petsen är på gång igen. På nytt lämnas oppositionen utanför när yttrande går iväg till regeringskansliet. På nytt staplas oseriösa och desperata argument på varann.

Det finns bara gruvor i kommunledningens huvuden. Frustrerade väntar de på att någon utifrån ska komma och frälsa kommunen. Det är samma galna tillit som när Vattenfall dånande in i kommunen.

Jobben, jobben, jobben. Hur faktaresistent kan man bli. Har den teknikutveckling som med rasande fart blir verklighet om bara två år helt gått Robert Bernhardsson helt förbi? Bolidens befintliga gruva i Kankberg planeras då bli helt automatiserad. Självklart kommer alla nya gruvor också att bli det. Jobbargumentet faller herr Bernhardsson.

 

Oppositionspolitikern Henrik Blind (MP) skriver om sossarnas tilltag på sin Facebookvägg:

“Så händer det igen. Det socialdemokratiska kommunalrådet i Jokkmokk lämnar in ett kompletterande yttrande till Regeringen gällande gruva i Gállok utan att ta hänsyn till de gängse demokratiska regler som gäller. I ett ärende som är den mest diskuterade politiska frågan i Jokkmokk på mannaminne.

För trots att kommunstyrelsens arbetsutskott hade sammanträde den 29 januari så saknades ärendet på dagordningen. Ändå skickades yttrandet in tre dagar senare med den kommunala skölden som brevhuvud och undertecknat av kommunstyrelsens ordförande. Därför saknar regeringskansliet helt de synpunkter som mitt parti och övriga i oppositionen har om gruvprojektet och som hade följt med handlingarna i reservationer och tilläggsyrkanden.

Vad gäller yttrandet så tar sig åter igen den politiska majoriteten tolkningsföreträde för renskötselns intressen. Man säger sig veta mer än vad de som lever av renen i tusentals år säger. Den politiska ledningen talar till och med om att den kommunala utgångspunkten är att ”rennäring kan samexistera med gruvnäringen även i Jokkmokks kommun”. Ett hån för de hundratals renskötare- och ägare som bor i kommunen och likt andra kommunmedborgare bidrar till den kommunala välfärden.

De tycks inte räknas utan ska offras på det kommunala altaret för de ”riktiga” jobben. Det borde vara på sin plats att kommunalrådet och den politiska ledningen började lyssna på de vars framtid hotas av en gruvetablering istället för att skriva om att gruvetableringen ”innebär mindre än en promille av kommunens totala yta”. En verbal vurpa som tyder på total historielöshet inför de stora råvaruttag som gjorts i kommunen genom hela förra århundradet. Man kan nästan tro att gruvlobbyorganisationen Swemin har hållit i kommunalrådets penna.

Vidare kan jag konstatera att den politiska majoriteten i Jokkmokk försöker blanda korten då man ringar in en fyramilsradie utanför världsarvet Laponia och pekar på redan befintliga markintrång som bland annat gruvan i Kiruna och Gällivare. Utan att nämna att dessa fanns långt före Laponia var utsett som världsarv och att skillnaden är att gruvan i Gállok inte är etablerad och därför kan vår generation göra skillnad och ta ansvar för både världsarvet Laponia och våra kommande generationers (giftfria) framtid.

Slutligen. Åter igen skönjas drömmen om de nya (kortsiktiga och osäkra) jobben utan reflektion över vilka jobb som hotas och med vilka kulturella och miljömässiga konsekvenser. Fast det är inget nytt. Tänk om den politiska majoriteten kunde lyfta blicken och börja inse att Jokkmokk behöver ingen gruva. Här finns framtidstron. Företagandet växer så det knakar. Hela världen vill uppleva oss. Kommunens största tillgång är vi som bor här och våra orörda marker. Det är där de långsiktigt hållbara jobben och framtiden ligger. För vi som bor här har större visioner för Jokkmokk än ett hål i backen.”

(c) Tor Lundberg.

Views: 267


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Be the first to comment



Figurer på Báktestubbá

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag

Tors Galleri