Gállok eller Gállak?
on 5 december, 2018

Gállokjávrre och Tjäruborgarens land åt nordväst


Ända sedan 2012
har debatten förts om vilket namn som är korrekt för platsen Gállok, där Beowulf Mining vill bädda för ett dagbrott och kampen mot gruvplanerna rasade som värst sommaren 2013. Kallok benämner björkholmsborna hela platsen vid sjön Gállokjávrre på Björkholmsberget, men på Lantmäteriets kartor heter sjön Gállakjávrre.

Gállok eller Gállak? Gállok, en lulesamisk språkform av Kallok, med hårt k som ortsbefolkningen i Björkholmen säger, eller Gállak, det namn som står på kartorna och är det namn endel gamla renskötare i området använder för sjön, alltså Gállakjávrre. Någon benämning på hela området, annat än Björkholmsberget, har jag aldrig hört någon renskötare säga. Ingen har heller begagnat namnet på det faktiska berglandet öster om Gállokjávrre (Björkholmsberget) som på kartorna heter Roavvoajvve, troligen med betydelsen brända huvudet. Gruvkramare och exploatörer kallar platsen Kallak.

Brända huvudet kan komma från den uppgift jag läst i Linnés lappländska resa där han 1732 övernattade hos Nils Nilsson i Ráddnávrre/Randijaur, byns första nybyggare, och dagen efteråt av en guide roddes på Bárkávrre under berget Átjek. Vägvisaren – vars namn kanske var Per Nilsson Penta – berättade att man i fordom offrat vid berget och att hela berglandet av åska varit “avbränt” (Átjek betyder just åska på lulesamiska).

Jag har ännu inte hittat några skriftliga belägg för namnet Gállok. Det starkaste argumentet för Gállok/Kallok är dock att det namnets använts i byn Björkholmen ända från den tid  byn anlades 1794 fram till idag. Första nybyggaren här var Isak Persson, troligen av skogssamisk släkt.

Björkholmen låg långt inne i lappskattelandet Tjäruborgarens land. Ett land med oval form som sträckte sig ungefär till byn Bidtja/Nautijaur i norr, Ridáluokta i väster, Sjlaptjájávrre/Juovvavárre i söder och byn Ráddnávrre/Randijaur i öster och var tre mil långt och två mil brett. Landet ägdes av Per Nilsson Penta och före honom ägdes och brukades det av hans förfäder. När byn Björkholmen blev till inne i Tjäruborgarens land torde de samisktalande kolonisatörerna självklart haft kontakt med Per Nilsson Penta och av honom lärt sig det namn för platsen som han och många generationer före honom använt: Gállok. Namnet har hängt kvar men försvenskats i Björkholmen till Kallok med hårt k.

Ett skatteland av Tjäruborgarens modell, vars centrum låg på en halvö, en enklav där innehavarna bedrivit renskötsel, jagat och fiskat och mest levt för sig själva i hundratals år, låg rätt så isolerat.

Andra renskötare flyttade troligen genom Tjäruborgarens land på sjön Bárkávrre i skattelandets södra del och över Návdasädno och Stáinassjöarna i norr. De for troligen aldrig upp till Gállok under den långa tid detta var skatteland. Det var enskild egendom där det bedrevs intensiv renskötsel och betesland värderades mycket högt. Att andra renskötare skulle flytta sina renar över Gállok, eller låta dem beta där, förefaller därför orimligt.

Om renskötare av olika skäl tvingades övernatta på Tjäruborgarens land var de tvungna att betala sk. landtull för att deras renar skulle få beta på landet. Om de inte berättade att de skulle stanna på landet ett eller några dygn, eller i efterhand inte heller nämnde det och reglerade skulden för betet, och detta uppdagades, kunde de stämmas inför Häradsrätten (källa: Filip Hultblads bok Från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken, där det finns mängder av exempel på dylika fall).

Folket i Gállok levde för sig själva. Ortnamn och levnadsskick på Tjäruborgarens land begagnades mest bara inom det egna landet. Också i Soahkesuoloj – Björkholmen, tre kilometer bort.

När lappskattelanden, den enskilda egendomen, lagstiftades bort och markerna öppnades upp för andra renskötare att flytta över markerna, är det inte osannolikt att dessa tog in ett liknande namn som de kände igen från andra platser. Ortsnamn med Gállak finns på många andra håll. Det kan vara därför vara lockande att tro att ättlingar till de samerna idag säger Gállak, medan ortsborna och släktingarna till de samer som bebodde lappskattelandet använder Gállok.

Views: 197


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Be the first to comment



Figurer på Báktestubbá

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag

Tors Galleri