Arktis, gruvdrift, samisk historia och kultur
on 26 november, 2018

Annete Löf, statsvetare från SLU, proffsig moderator


Jag och dotter
Astrid blev inbjudna till filmfestival och panelsamtal anordnat av KTH Environmental Humanities Laboratory, Sofia Jonsson, Jacob von Heland mfl. på Bio Rio i Stockholm.

Hela sessionen inleddes av professorn i miljöhistoria vid KTH Sverker Sörlin, som berättade om resursnationalism, Altakampen och hur de samiska kulturutövarna på senare år lyckats lyfta de samiska frågorna i media. Att detta är någonting nytt efter 100 år av indoktrinering, med mera. Otroligt kloka ord 🙂

Vi visade utdrag av filmen Gállok – Kampen i sameland av Truls Anderssen och Tell Aulin, där Astrid och jag medverkar. Jag berättade om gruvplanerna i Jokkmokk och lyfte framför allt de giftiga sandmagasin gruvor ger upphov till vilka hotar allt vattenliv för evinnerlig tid. Nämnde också att gruvorna i Sábme är delar i den pågående extraktion av råvaror i samiskt land, som tillsammans med vattenkraft, vindkraftsparker och kalhyggesbruk också hotar hela den samiska kulturen. Jag sa också att jag inte tror att politiker och myndigheter kommer åstadkomma någon förändring vad gäller samisk folkrätt utan att denna förändring kommer att komma från folket, väljarna. Att bland annat filmmediet kommer att hjälpa till med att bidra till detta.

Vi såg också utdrag av den tänkvärda filmen Dreamland av Britt Kramviq och Helen Verran samt Work in progress med Liselotte Wajstedt, som på ett känslomättat vis gjorde personliga betraktelser i ljud och bild om kirunaflytten mm. Efteråt samlades en panel på scenen bestående av Astrid Lindstrand Tuorda, Dag Avango – historiker KTH, Annika E. Nilsson – statsvetare SEI, Sverker Sörlin – professor miljöhistoria KTH och Liselotte Wajstedt, konstnär och filmskapare.

Det var många givande diskussioner om samisk folkrätt och historia och många fina ord om filmen Gállok. Astrid fick frågor om hon kunde tänka sig fortsätta som aktivist om det skulle bli skarpt läge igen och vad som gjorde starkast intryck på henne under kampens sommar 2013, med mera. Trots en total ovana vid såna här sammanhang och viss nervositet svarade hon lugnt och fylligt på frågorna.

Det är stort att vi samer har så många kloka och kunniga vänner i den akademiska världen 🙂

 

Views: 188


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


3 Replies to “Arktis, gruvdrift, samisk historia och kultur”

  • Problemet är bara att just ingen som berörs av saken känner sig vid begreppet “vi samer”.
    Det blir mer att uppfylla den koloniala klyvningens som överheten lagt på oss för att just göra oss totalt försvarslösa.
    För hur ska man försvara sig om en promille av befolkningen deltar i kampen???
    Förklara det för mig!

  • Problemet när man pratar om “samisk folkrätt” att de flesta som borde beröras inte kan, får eller vill delta.
    Den koloniala klyvningens konsekvenser blir ohyggligt tydliga just då.
    Det är frågan om det för kampen för rättigheterna framåt eller bakåt.
    Men för tillfället är det det vad som bjuds.
    …If you cant beat them…



Figurer på Báktestubbá

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag

Tors Galleri