Anton vid Njunjes 1992 och 2018
on 21 september, 2018

1992 vandrade jag med min son Anton i Darrevuobme, efter Padjelantaleden. Vi skred igenom det prunkande beståndet av stormhatt, strutbräken och tolta strax väster om Njunjes. Bilden ovan finns i Vid vägs ände, en bok jag gjorde tillsammans med jokkmokksförfattaren Hans Anderson 1993 på Arena bokförlag. Sonen var djupt imponerad av växtligheten. Detsamma den 3 september nu i år när vi passerade här igen. Den nu 35-åriga Anton var tvungen att ta en selfie i beståndet som bevis för sina kompisar i Västerås som inte riktigt trodde på att det kan växa så här norr om Polcirkeln.

Toltor på bra mycket över två meter! 

Det är oerhört givande att få förmedla denna rika natur till barnen. Även när de är vuxna finns fascinationen kvar. Nu måste jag också fara hit med min yngste son Nils, fem. Han kommer bli lyrisk över de prunkande högörterna.

Views: 453


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Be the first to comment



Figurer på Báktestubbá

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag

Tors Galleri