Etikettarkiv: sweden

Gruvor hotar Laponia


Laponia, historik

I december 1996 utnämnde UNESCO, Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Laponia i Jokkmokk och Gällivares kommuner till världsarv.
Laponia blev ett så kallat mixat världsarv där naturvärdena i de stora nationalparkerna, naturreservaten och regleringsområdena jämställdes med den samiska renskötarkulturen. En kultur som varit verksam i området i hundratals år. Unik i den Europeiska unionen, där samerna för övrigt också är det enda erkända urfolket.

Hot mot renskötseln och Gállok
Eftersom en av två grunder till världsarvet är renen och renskötseln, skulle en gruva i Gállok påverka världsarvet negativt, då det är samma renar som betar i Laponia om sommaren, som behöver betesmarkerna i bland annat Gállok om vintern. Delar av renskötseln i området skulle tvingas att helt upphöra, eftersom flyttvägar blir avskurna av exploateringen och att vinterbetet till stor del blir negativt påverkat.

Vinterbetet är renens flaskhals. Den numera oerhört höga avverkningstakt som råder inom skogsbruket, har en stor påverkan på renens möjligheter till att på naturlig väg kunna beta marklavar om vintrarna. Om renskötarna dessutom måste tvingas till att anpassa sig till gruvor, blir läget ohållbart.
Det är lätt att ta till sig, vackert och fint att se renarna beta på sommarens grönskande fjällsidor i Sarek och Badjelánnda, men svårare att förstå att samma renar på vintern är beroende av fri passage förbi Gállok och ett gruvfritt vinterbetesland för att överleva.

Jokkmokk Mining District
I det dagbrott som planeras i Gállok fem mil väster om Jokkmokk är järnmalm tänkt att utvinnas. Hela exploateringen med sandmagasin, deponier för sprängsten, tillfartsvägar och byggnader, med mera, kommer att uppta en yta av cirka 1 500 hektar. Gállok kommer dock sannolikt inte att bli ensam gruva i Jokkmokk. Industrin planerar för ett Jokkmokk Mining District, med ett flertal gruvor där koppar, bly, torium, sällsynta jordartsmetaller, med mera, planeras att brytas. Om Gállok blir verklighet, med förstärkta bilvägar och järnvägar, kommer självklart gruvindustrins planerna för ett ”Mining District” att underlättas och ju mer gruvnäring i renarnas vinterbetesland, desto mer äventyras Laponias världsarvsstatus, eftersom graden av ökad exploatering i motsvarande grad minskar möjligheterna att bedriva renskötsel.

Hot mot laponiaturismen
Om järnmalmen blir transporterad på lastbil, blir frekvensen av lastbilar på väg 805 mellan Vaikijaur och Kvikkjokk en bil var 90 sekund, enligt branschens egna beräkningar. Denna mängd tung trafik kommer att menligt hämma turismen till bland annat Laponia, eftersom två strategiska startpunkter för besök i världsarvet finns i Kvikkjokk och vid Sitoälven, nordost om Tjåmotis. Lägg där till all den trafik som alla de andra planerade gruvorna kommer att bidra till. Dessutom blir trafiksäkerheten allvarligt försämrad. Likaså kommer antalet påkörda renar och älgar dramatiskt att öka. Redan idag finns det turistiska aktiviteter vars företagsidé är att bila längs den älgtäta Kvikkjokksvägen för att skåda och fotografera viltet.
Att det blir svårt bedriva sådan turistisk verksamhet i ett myller av malm- (och timmer) transporter blir en realitet. Många fler renkadaver kommer att kanta vägen. Om gruvan/gruvorna blir verklighet är risken uppenbar att laponiaturismen kommer att hitta sig andra resmål.

Direkta hot från mineralprospektörer
Bergsstaten har i kraft av den Minerallag som myndigheten har som allenarådande rättesnöre, allt sedan 1996 när Laponia bildades, beviljat minst fjorton undersökningstillstånd i världsarvet där olika prospekteringsföretag fått tillstånd att provborra efter koppar, guld, silver, titan och järnmalm.

Nuvarande status
Idag har Boliden Mineral AB två pågående tillstånd i världsarvet och LKAB ett tillstånd. Se listan nedan, med de aktuella tillstånden fetade. Företag kan således kryssa sig fram med skogstraktorer, borriggar och fyrhjulingar i världsarvets urskogar, med avverkade träd, olje- och kaxspill, samt körskador som följd. Medan staten är aktör i ett världsarv med ena handen, gynnar man mineralindustrin med den andra. Att detta ser illa ut inför FN-organet UNESCO är givet och skulle i förlängningen kunna leda till att UNESCO placerar Laponia på sin hotlista, eller ännu värre lyfter bort den prestigefyllda status som Laponia har som världsarv.

Den svenska staten var på 1990-talet oerhört angelägen om att UNESCO skulle inrätta Laponia som världsarv samtidigt som staten önskade att så många gruvor som möjligt kunde startas. Att båda de målen inte kan uppfyllas i eller i anslutning till laponiaområdet torde stå klart för var och en.


Undersökningstillstånd inne i världsarvet efter att Laponia bildades 1996

Cirka 15 kilometer norr om Kvikkjokk i Jokkmokks kommun, i södra delen av Laponia
(1 område):
Ruotevare nr 1

Mineral: titan
Ägare: Jokkmokk Iron Mines
Area: 850 ha
Giltighet: 2006-03-21 till 2013-05-17

Nordöstra delen av Laponia, Gällivare kommun, inne i Laponia (Sjávnjá naturreservat)
(minst 13 områden):
Nipporiskirka

Mineral: koppar
Ägare: inte uppgiven på Bergsstatens hemsida Areal: 3553 ha
Giltighet: 1999-05-26 till 2000-03-09

Mákkak nr 1
Mineral: koppar
Ägare: inte uppgiven på Bergsstatens hemsida Areal: 3681 ha
Giltighet: 1999-08-26 till 2000-03-09

Norrbotten nr 142
Mineral: guld
Ägare: Lundin Mining Exploration AB
Areal: 3245 ha
Giltighet: 2003-03-12 till 2006-03-12

Patovare nr 100
Mineral: koppar
Ägare: North Atlant. Nat. Res. AB
Areal: 1480 ha
Giltighet: 2000-08-29 till 2003-08-29

Pattok nr 2
Mineral: koppar
Ägare: Nordic Iron Ore AB
Areal: 1765 ha
Giltighet: 2006-05-12 till 2010-01-08

Pattok
Mineral: koppar
Ägare: Equinox Resources N.L. Australia filial Areal: 1765 ha
Giltighet: 1999-03-10 till 2000-04-03

Påstape nr 100
Mineral: koppar
Ägare: North Atlant. Nat. Res. AB
Areal: 5475 ha
Giltighet: 2000-08-30 till 2003-08-30

Fjällåsen nr 2
Mineral: järn
Ägare: Luossavaara-Kirunavaara AB
Areal: 6391 ha
Giltighet: 2011-06-15 till 2017-06-15

Låpesj-jaure nr 100
Mineral: koppar
Ägare: North Atlantic Natural Resources AB
Areal: 3610
Giltighet: 2000-10-20 till 2003-10-20

Fjällåsen nr 1001
Mineral: koppar, guld, silver
Ägare: Boliden Mineral AB
Areal: 12053 ha
Giltighet: 2014-12-16 till 2017-12-16

Kassajaure nr 1
Mineral: koppar
Ägare: Rio Tinto Mining and Exploration Limited, England, Svensk filial Areal: 647 ha
Giltighet: 1999-08-09 till 2001-08-09

Risbäck nr 1001
Mineral: koppar, guld, silver
Ägare: Boliden Mineral AB
Area: 8143 ha
Giltighet: 2015-01-21 till 2018-01-21

Kaskavaara nr 1
Mineral: koppar
Ägare: Rio Tinto Mining and Exploration Limited, England, Svensk filial Areal: 5606 ha
Giltighet: 2003-08-28 till 2004-05-29

Källa: Bergsstatens hemsida

Naturskyddsföreningens riksstämma kräver att regeringen stoppar Vattenfalls brunkolsaffär

Deltagarna vid Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 i Norrköping antog på söndagen enhälligt ett uttalande med kravet att regeringen ska stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet och istället avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga.

Riksstämmans uttalande:

Inom kort fattar regeringen beslut om Vattenfalls kolkraft och kolgruvor i Tyskland ska säljas till den tjeckiska köparen EPH. Blir denna försäljning av fortsätter exploateringen av kolet vilket innebär över en miljard ton mer koldioxidutsläpp. Det är lika mycket som hela Sverige släpper ut på omkring 20 år!

Naturskyddsföreningens riksstämma 2016 kräver att regeringen stoppar affären och avvecklar verksamheten ansvarsfullt. Kolet ska stanna i marken om regeringen menar allvar med att klimatet är mänsklighetens ödesfråga. Det är nu upp till bevis om Sverige ska vara en global förebild i klimatomställningen.

Enligt en ny SIFO-undersökning vill 49 procent av svenskarna att regeringen ska stoppa affären, medan 27 procent vill sälja till EPH. Det är hög tid nu att regeringen lyssnar. Låt kolet stanna i marken och fira ytterligare en framgång med oss!

Kontakt:
Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen, 070 728 25 85
Eva-Lena Neiman, presskommunikatör, Naturskyddsföreningen, 070 794 04 07

Rekreation med familjen norr om Kvikkjokk

Nils och Åsa vid eld vid stugan i ÄnokÄntligen är familjen samlade i pappas stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han  inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att berget ligger inne i världsarvet Laponia hindrar tyvärr inte exploatörer för att prospektera fyndigheten.
Pinkastaren Nild med backupÅsa och Nils vid eldFan, skriver han om gruvor nu igen, kanske ni tänker. Överdriver han inte nu. Måste det typ alltid finnas nåt negativt i blogginläggen.  Beowulf Mining har ju dragit sig tillbaka från sin inmutning Ruotevare nr 1. Det finns inget hot, ingen fara. Är karln paranoid?

Ja visst är det så. Jag skulle ljuga om jag inte nämner det jag känner och är rädd för.  Det finns inom mig hela tiden. Hotet mot denna hjärtats plats där jag präglats, vuxit upp, där mina förfäder färdats som jägare, fiskare, renskötare, sedan urminnes tider. Där småbrukens slåttermän och räfskvinnor trampat. Sprängs Ruovddevárre förstörs hela naturen. Blir som ett hjärtstick. Hur fan ska jag kunna nonchalera detta horribla hot. Hur kan jag förtränga, eller lita på myndigheterna, lita på att det inte är någon fara. Bergsstaten kan när som helst förnya tillståndet för Beowulf eller någon annan av världens lycksökare.  Jag är inte paranoid, bara realist.
Astrid tecknarStundtals finns inte Hotet i mitt inre. När Astrid sitter och tecknar, Nils åker pulka eller som sagt är euforisk över elden och alla pinnar och kottar som åker in i flammorna. Det är tur att de finns, barnen 🙂
Brasa och Änokstugan

Minerallagen blir starkare med fuskprofessor

Gállok 2013
Gállok 2013

Regeringen vill att Minerallagen, med rötterna i 1500-talet, ska ses över, enligt en artikel/ljudfil på Sveriges Radio P4 Norrbotten. Detta sker utifrån ett sedvanligt snävt och ålderdomligt gruvperspektiv. Till sin hjälp tar regeringen en så kallad professor vid Luleå tekniska universitet. Men denne är fuskprofessor. Nils Harnesk förklarar på Facebook:

Tyvärr är inte Magnus Ericsson någon riktig professor som det verkar i artikeln. Han är en adjungerad professor, det är en köpt titel.

Så här fungerar det med adjungerad professor:

•Universitetet/högskolan får gratis arbetskraft där någon annan betalar lönen.

•Den adjungerade kan ståta med en av de mest prestigefyllda titlarna, något som kan vara värdefullt i marknadsföringen av sig själv och/eller eventuella företag.

•Den betalande partnern, ursprungsarbetsgivaren, kan hoppas på fördelar – till exempel kommersiellt.

Han har sitt ursprung i gruvnäringen och kommer alltså att gå näringens vägnar utan några andra hänsynstaganden.

Otroligt märkligt beslut. Ska vi inte börja låta alkoholindustrin revidera alkohollagen också? Eller låta spelindustrin bestämma över hur spelandet om pengar ska regleras i Sverige? Eller kanske låta vapenindustrin avgöra vilka länder vi ska sälja vapen till?

Översynen är en praktfull skandal. Var finns Miljöpartiet de Gröna? Var finns opinionen mot detta vansinne. Var finns modernt tänkande? Ännu en gång kommer teknokraternas värderingar att få fritt spelrum medan kloka och långsiktiga frågor som bland annat rör natur, miljö, rent vatten, matproduktion, levande kulturlandskap, framtida släkter, dammsäkerhet och folkrätt skjuts åt sidan.

När ska socialdemokraterna revidera sin gamla vurm om att gräva och spränga är den enda vägen för utveckling. Idag med de fabulöst styvnackade betonghäckarna Bucht och Damberg som härförare.

Skrota Minerallagen helt och hållet och bygg upp en annan lag som tar hänsyn till moderna värderingar, modern folkrätt och modernt folkvett.

Gruvor hotar Natura 2000-område vid Jokkmokk

I denna lilla film vill jag visa det fantastiska urskogslandskap som sträcker sig fyra kvadratmil från fjäll till älv. Jag vill också lyfta fram en del av det myller av liv som bara riktiga skogar kan hysa.

Trots att det är skyddat som Natura 2000-område är Jelka-Rimakåbbå, eller Jielkká-Rijmagåbbå på lulesamiska, hotat. Tidigare var det skogsbruket som den ideella naturvården med Steget Före i spetsen såg till att EU tvingade Sverige att skydda. Nu är det gruvnäringen som hotar.

I Ojnare på Gotland ansågs Natura 2000-skyddet räcka för att stoppa Nordkalks destruerande planer. Hoppas det räcker också här, i kolonin…

Renarna fattar, inte Sverige

(c) Tor Lundberg Tuorda/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå.

Átjek är ett tungt och fruktat namn döpt från en av dem som råder.
Vattenfall kalavverkade stora arealer och dränkte två samiska offerplatser när de reglerade Bárkávrre (Parkijaur) i slutet på 1960-talet. Det mesta av den urskog som växte vid berget är också kalavverkad. Skövlandet är hemskt och ofattbart, men något som dem som råder ändå tål. Men att spränga upp ett tre kvadratkilometer och 350 meter djupt dagbrott och täcka delar av Átjek av sprängsten är någonting helt annat. Det kommer att ge oanade konsekvenser.

På 1940-talet kom för första gången en ung Lars J Walkeapää förbi på denna plats. Tillsammans med antal andra renskötare som tvångsförflyttats från Gárasavvon (Karesuando) – fågelvägen 24 mil bort – åkte han skidor bakom renhjorden på den outbyggda sjön Bárkávrre. Renarna var trötta och hungriga efter flyttningen och snön låg djup vart än de kunde se.

Under Átjek fanns dock många barfläckar på skogsbackarna. Lars blev glad och tänkte att renarna omedelbart skulle gå dit för att beta. Som de alltid brukade göra i liknande situationer. Mörka backar är som magneter för skrikande renmagar.

Men inte nu. Renarna nonchalerade barfläckarna och passerade berget med förnyad frenesi. Vid Björkholmen, när berget inte längre var synligt, saktade renarna ner och sökte sig upp i skogen för att äta. Här låg snön överallt, men de grävde hellre än att nyttja Átjeks barmark.

Renar på flyttning.
Renarna kände och förstod. Det gör inte den respektlösa kolonialmakten Sverige eller den lilla penningkåta lycksökaren Beowulf Mining .

Doajvov eldagis dijájda tsábmes!

 

 

Gruva eller inte gruva?

(c) Tor Lundberg Tuorda
(c) Maj-Doris Rimpi

En bild av en gruva i Jokkmokk, gammal eller ny? Bara den samiska konstnären Maj-Doris Rimpi vet vad hon hade i tankarna när hon målade denna bild.

Näringsminister Mikael Damberg lovade i vårsomras att regeringen i höstas skulle ta beslut om att en gruva skulle kunna bearbetas i Gállok/Kallak och dystopin av ett Jokkmokk Mining District med ett tiotal dagbrott bli verklighet i kommunen. Men ännu inget besked. Ännu en jul i ovisshet och psykisk pina. Ännu ett bevis på regeringens nonchalans, arrogans och velighet när det gäller folket i norr.

God fortsatt Jul och, får vi hoppas, ett gott nytt år…

/Tor

 

Mina bilder i Aljazeeras film Under Northerns Lights

Senhösten 2013 följde jag med Aljazeeras duglige och trevlige filmmakare Glenn Ellis och filmade med Aljazeeras kamera för att materialet skulle platsa så bra det bara gick. Vi for till Björkholmen och till Kiruna. Dessutom tankade jag ner några av mina egna klipp för den produktion mr Ellis tänkte göra till hans hårddisk. Också fler lokala filmare var inblandade, ett sympatiskt drag. Mindre roligt var att varken jag eller någon annan fick tillstymmelse till omnämnande för publiceringarna.
Därför måste jag räkna upp mina bilder här (skulle ha gjort det för länge sen…):

Pilgrimsfalken, mården, smålommen, himmeln över Luvosselet, björnen, rödräven, hermelinen, järven, borrkronan och borraren, miljöerna i Björkholmen, intervjun av Ulla Forsberg, miljöerna i Kamp Gállok, polisens rivning av torn, stadsmiljöer i Kiruna, intervjun av Maxida Märak.

Se inslaget i Aljazeera här.

VOD på hemsidan

Nu finns två av mina filmer som visats på SVT, NRK och YLE att köpa för nedladdning på Vimeos VOD-tjänst. Trevlig tittning!
God Jul 🙂

Biebbmo – mat, tradition, trend (39 min.). Med Jokkmokks matambassadör Greta Huuva som ciceron ger filmen inblick i urfolket samernas rika mattradition. Filmen har visats på SVT och NRK under 2015 och blivit hyllad för sin stillsamma berättarteknik, naturbilderna och Mandy Sengers enastående musik, som sprungen ur den lulesamiska musiktraditionen framförs av Katarina Rimpi.
Produktion: Tor Lundberg Tuorda & Åsa Lindstrand

Sarek – urgammal hundraåring (25 min.). En film från 2009, då Sveriges mest kända nationalpark Sarek firade100-årsjubileum.  Filmen vänder upp och ner på de gängse begreppen om nationalparken. Detta ur ett perspektiv som alltför sällan skildras i media, nämligen samernas eget. Filmen är producerad utan filmstöd, men fick ändå goda recensioner när den vid ett flertal tillfällen visats på SVT och i finsk television.
Produktion: Tor Lundberg Tuorda & Åsa Lindstrand

Nickel Mountain: Avbryt brytningshotet!

Urfolk
Någonting unikt har hänt. En samling tunga företrädare för miljöorganisationer i Sverige och Norge, samt Sametinget, stödjer föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck, Björkvattsdalen, Tärnabys uppmaning till det gruvbolag som besitter bearbetningskoncessionen för brytning av nickel i tre dagbrott i Umeälvens källflöden, att avveckla sina intressen söder om Tärnaby. 

”Öppet brev till Nickel Mountains ledning, aktieägare och bolagsstämma

Vi uppmanar Nickel Mountains ledning och stämma att fatta beslut om att avveckla Rönnbäcksprojektet helt, dvs. avveckla de tre bearbetningskoncessionerna istället för att försöka sälja dem vidare. Nu finns en möjlighet att få ett definitivt slut på det här projektet och bolaget kan själva ta ansvar och fatta det beslutet, i enlighet med CSR och ansvarsfullt företagande som kommer till uttryck i FN:s principer samt OECD:s riktlinjer för multinationella bolag. Nickel Mountains VD har redan i media nämnt återlämning av koncessionerna som ett alternativ.

Den 17 nov 2015 avser Nickel Mountain Group fatta beslut om avyttring/avveckling av Rönnbäcksprojektet vid en extra bolagsstämma i Stockholm. Majoriteten av bolagets aktieägare är från Norge. Rönnbäcksprojektet är det storskaliga nickelgruvsprojektet med tre dagbrott som planeras på traditionellt samiska åretruntmarker i övre delen av Umeälven, utanför Tärnaby. Detta trots att samer och många andra protesterat högljutt i flera års tid. Samer har på flera olika sätt försökt framföra de enorma konsekvenser som projektet medför och att det inte finns något fritt och informerat förhandssamtycke och att det kränker urfolksrättigheter. Projektet berör hela Umeälvens dalgång samt hundratals samer, varav majoriteten av alla samer som berörs saknar inflytande i processen. Många andra har även engagerat sig och lyft fram de stora naturvärden och hotade arter som finns i området. Dessa är skyddade enligt lag och exploateringen äventyrar även uppfyllandet av Sveriges miljömål, EU:s ramdirektiv för vatten samt Sveriges åtaganden i internationella miljökonventioner.

Bearbetningskoncessionerna för Rönnbäck är giltiga fram till 2037, dvs i 22 år till. Att ha dessa tunga tillstånd hängande över sitt liv och sitt område till 2037 är inte värdigt eller hållbart då det hotar hela den samiska livsföringen i området så fundamentalt men även miljön och andra näringar.

Tillstånden gavs i en tid av överdriven tilltro till gruvbranschens framtid och förmåga till lokalt såväl som nationellt ekonomiskt uppsving. Nu vet vi att detta var en tillfällig bubbla och bolaget har själva konstaterat att det inte finns utsikter att få någon ekonomi i Rönnbäcksprojektet. Enorma ekonomiska fiaskon (t.ex. Northlandkonkursen i Pajala) såväl som ekologiska och mänskliga katastrofer med gruvdammshaverier, nu senast i Brasilien där minst 28 personer dött, men även i Kanada och Finland, visar att riskerna är reella och kan få oöverskådliga konsekvenser.

I Rönnbäcksprojektet har FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) för första gången tvingats gå in i ett gruvprojekt i Sverige. FN:s specialrapportör för urfolksrättigheter Victoria Tauli-Corpuz besökte så sent som i somras Rönnbäck efter inbjudan av Sametingen i Sverige, Norge och Finland och uttryckte då sin oro över Rönnbäcksprojektet. Om projektet skulle fortgå är fler anmälningar till FN att vänta. Tillstånden kring Rönnbäck borde rivas upp. De borde aldrig ha beviljats från första början.

Nu kan Nickel Mountain Group agera etiskt och seriöst genom att respektera det samiska folkets och alla drabbades avståndstagande av detta projekt. Alla överklaganden, protester, anmälningar och skrivelser har inte gått varken bolaget, Bergsstaten, Länsstyrelsen eller regeringen förbi.

Vi vill se att man gör det enda raka när det gäller detta högkonsekvens- och högriskprojekt – att se till att dessa planer aldrig realiseras. Vi skriver detta brev för att vi bryr oss om områdets framtid, kulturlandskap, renbetesland, höga naturvärden, mänskliga rättigheter, urfolksrättigheter och barns rättigheter. Vi bryr oss om kommande generationer, rent vatten, miljö, hälsa, matförsörjning, liv, kultur, klimat, andra näringar och långsiktigt hållbara lokalsamhällen.

Planerna kring Rönnbäck var ert initiativ och det är nu dags att ta ansvar och avveckla hela projektet och tillstånden. Att skapa osäkerhet genom tillstånd som hänger över bygden som en bromskloss i decennier kan knappast ha varit avsikten.

13 november 2015

Marie Persson
Grundare av Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby
Ordinarie ledamot i Sametinget

Stefan Mikaelsson
Sametingets ordförande

Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen

Heidi Andersson
Klimatambassadör i Västerbottens län samt flerfaldig världsmästare i armbrytning

Annika Jacobson
Chef för Greenpeace i Sverige

Sofia Bothorp och Nils Harnesk
Ordförande Urbergsgruppen

Elin Götmark
Talesperson Skydda Skogen

Sara Vikström Olsson
Ordförande Fältbiologerna

Lars Haltbrekken
Ledare Naturvernforbundet i Norge

Camilla Dærga Bjugn
Ledare Naturvernforbundet i Rana och omnejd

Erling Solvang
Ledare Naturvernforbundet i Nordland”

Seglats vid Lysekil

Ett mycket roligt, blåsigt men ändå givande dygn i Lady Ship 2 är till ända. Det blev en kanontur till Brandskär utanför Lysekil. Vi mötte ett vikingaskepp, men såg få andra båtar, utom i lä i naturhamnen där det nära nog var fullt. Turligt nog hade vännerna Olsson/Bergstedt vikt en plats åt oss vid sin egen båt. Dotter Astrid och övriga barn, Marc, Frode och Beda, begav sig på en upptäcktsfärd i den medföljande gummibåten så snart vi landsteg . Vi övriga pokulerade i kajutan ända till läggdags och avhandlade en massa intressanta ting.

Idag på morgonen vandrade jag runt på Brandskäret och passerade en trutkoloni med flygga ungar. Det var som att befinna sig i Hitchcocks skräckfilm Fåglarna.
Astrid gjorde mig sällskap efter en stund och lånade min kamera för en egen fototur.
Sedan blev det att sätta segel till Fiskebäckskil, där jag mönstrade av av och Åsa på.

Tack för en förnämlig segeltur, god mat och trevligt sällskap Pia och Peter. Det är en lyx att få vara med er 🙂
Tack också Sigun och Erik för värdefull analys och fin samvaro 🙂

Skepparen Peter Benson lämnar Lysekil med säker hand.

Skepparen Peter Benson lämnar Lysekil med säker hand.

_H1A1811
Frode med åran och dotterskapet Astrid längst bak. Marc till höger och Beda till vänster. Nära nog omöjligt att få en bra bild av Marc, men jag får väl paparacca, eller Terja 🙂

_H1A1786_H1A1749_H1A1816_H1A1865Ett gäng storskarvar passerar genom trutkolonin.

Ett gäng storskarvar passerar genom trutkolonin.

_H1A1891Lady Ship 2 i mitten, vår övernattningsplats. Foto: Astrid Lindstrand Tuorda.

Lady Ship 2 i mitten, vår övernattningsplats. Foto: Astrid Lindstrand Tuorda.

Morgonskaffe.
Morgonskaffe.
Enormt och vindsatt hav.
Enormt och vindsatt hav.
Rejäla vågor i 12 sekundmeter.
Rejäla vågor i 12 sekundmeter.
Ordentlig krängning bara med försegel. Lysekil i fonden.
Ordentlig krängning trots endast försegel. Lysekil i fonden.
Fiskebäckskil där vi bytte av varann jag och Åsa.
Fiskebäckskil där vi bytte av varann, jag och Åsa.,

 

ACE terroriserar norra Sverige

 
Om kring tio dagar drar ACE igång: Arctic Challenge Exercise, där 120 stridsflyg samtidigt övar i luftrummet över Norrbotten och Västerbotten. Detta under årets känsligaste tid. Klippet beskriver två flygplan som övar över Randijaur.

Det finns ingen respekt för de bofasta människorna, för renskötseln, för djuren eller naturen i stort.

Jag är så jävla less på okänsliga exploatörer, teknokrater och krigshetsare!

Se denna hemska dokumentation av vår vardag och hur det kommer att bli under ACE-övningen den sista veckan i maj och första veckan i juni.

 

Sulfidmalmgruva i varglavens rike

_H1A8473

Är på ferie i Dalafjällen och kan krasst konstatera att Boliden har bearbetningskoncession cirka två mil NV om Idre.
Här i turistparadiset och på Idre samebys marker kan värst tänkbara giftgruva komma att starta, där Boliden vill utvinna guld, koppar, zink, silver, bly, med mera, och där restprodukterna i form av olika giftiga tungmetaller blir omfattande.

Karta från Bergsstaten.

De får aldrig nog, Boliden, blir aldrig mätta och struntar i de miljökatastrofer som bolaget tidigare varit upphov till.

Bolidens miljökatastrof i Spanien.

Granne till Idre ligger Fjätervålen, och här är jag nu.

Igår åkte jag plastskidor på myrlanden söder om anläggningen. Här for jag fram också för två år sedan. Då som ett jehu, nu med våldsamt bakhala skidor. Därför förmådde jag nu se flera tussar av varglav vid skidspåret. Läckert!

_H1A8474

Jag skidrade ospårat på myren och såg att de nästan självlysande lavarna bara växte på torrtallar som var rejält härjade av ålder med sprickor och flagnande ved.

_H1A8475_H1A8478

Furor med slät yta verkar vara helt ointressanta för den kräsna individen.

Konstaterar att lavarna växer cirka en kilometer utanför gränsen till Städjan-Nipfjällets naturreservat. Men för gruvor skyddar inga naturreservat. Allt i enlighet med Sveriges vettlösa Minerallag, med sina rötter från 1500-talet.

Tyvärr är en del av Bolidens bearbetningskoncession NV om Idre beviljad i södra delen av Långfjällets naturreservat.

Hur galet kan det bli?

Brev till riksdagen, med svar

Följande brev skickade jag den 26 februari till samtliga riksdagsledamöter.
Trots att det snart har gått två veckor har jag fått svar från endast fem ledamöter: (MP), (V), (M) och (S).
Detta trots att jag belyser ett mycket viktigt och centralt övergrepp på det samiska folket som ingen riksdag sedan 1928 alls brytt sig om att korrigera.
Med över 61 tusen i lön varje månad tycker jag att svarsfrekvensen är rysligt dålig.

Sameflaggor vid Uppsala domkyrka

”Bäste riksdagsledamot!

Mitt namn är Tor Lundberg Tuorda. Jag är same och bor i en by väster om Jokkmokk där jag försörjer mig som frilansfotograf.
Jag vill berätta för er om ett dilemma jag och andra samer tvingas leva med varje dag.
Regering efter regering nonchalerar Sveriges och EU:s enda erkända urfolk.
Gång på gång riktas fokus mot andra folkslag på jorden vilka fått sina mänskliga rättigheter kränkta.
Förvisso viktigt, och Sverige har ju gjort sig känt för att stå på de förtrycktas sida.
Senast erkände Sverige staten Palestina och stödjer nu också självständighet för Kurdistan.

Kurdistan sträcker sig över fyra länder, precis som Sápmi – samernas nation.
Kurderna har en egen kultur och ett eget språk som skiljer sig från de länder som övertagit deras traditionellt brukade områden
– precis som samerna. Sápmi var befolkat av samer långt innan Sverige blev Sverige.

För 87 år sedan beslutade Sveriges riksdag i en renbeteslag att endast samer som uteslutande ägnade sig åt renskötsel skulle få vara medlemmar i lappbyarna.
Lappfogdar och länsstyrelsetjänstemän bestämde vilka samer som fick vara medlemmar.
Samer som försörjde sig på jakt, fiske, jordbruk, slöjd, som tidvis högg eller körde timmer med sin häst, som ägnade sig åt turism, eller samer som jobbade som lärare eller präster, blev avvisade från gemenskapen.
Detta även om deras förfäder enskilt hade ägt skatteland inom lappbyns område i mer än 500 år.

Avvisningen skedde inte för att de själva eller några andra samer ville det, utan för att den svenska staten tvingade dem.
De utslängda samerna ansågs inte vara nog äkta, kort sagt.
Det eniga riksdagsbeslutet 1928 togs i en tid som präglades av rasism och tron att samerna skulle upphöra att existera som folkgrupp eftersom de ansågs vara en lägre stående ras.
Renskötseln skulle dock få finnas kvar som ett exotiskt inslag på fjället, till turisternas förnöjelse. Skogsrenskötseln ansågs också oäkta och motarbetades.

Alla utestängda samer förlorade sina möjligheter att ta ved eller slöjdmaterial, fiska eller jaga som de alltid hade hade gjort inom lappbyns område.
Många flyttade till städerna och försvenskades in i minsta detalj: Slutade bära samiska kläder, slutade tala samiska och slutade använda samiska föremål.
Många var rädda efter statliga kampanjer av skallmätningar, nakenfotograferingar och en uppblossande nazism.
En stor majoritet av samerna i Sverige hamnade därför utanför lappbyarna och blev som vilka svenskar som helst, vilket var statens uppsåt.
Många av samerna utanför samebyarna (som lappbyarna kom att kallas efter rennäringslagen 1971) men som ändå bodde kvar inom samebyns gränser, tvingades söka tillstånd hos länsstyrelsen för vedtäkt, fiske och jakt.

Där är vi nu.
Ingen regering har brytt sig om att korrigera detta brutala övergrepp utan bara begravt frågan i ändlösa utredningar.
Det är lättare att värna folk utomlands och möta internationella hurrarop än att tvätta sin egen byk.

Endast ni riksdagsledamöter har makt att förändra.
Ni behöver inte starta någon ny utredning. Och skjut inte över ansvaret på Sametinget, men lyssna på detta samernas folkvalda parlament.

”För första gången i historien uteslöts alla samer utom de som hade renskötselrätt från lappbyn,
ett olagligt ingrepp, eftersom bymedlemmarnas civilrätt och privaträtt är överordnad näringslagen.”

(citatet kommer från boken Tusen år i lappmarken av journalisten Lilian Ryd och juristen Thomas Cramér.
Jag rekommenderar denna bok som grund för en seriös samepolitik som ställer tillrätta några av historiens värsta övergrepp mot det samiska folket.)”
Med vänliga hälsningar

Tor Lundberg Tuorda
Randijaurvägen 12
962 98 Randijaur
070-2300955

Svar från riksdagsmännen:

Hej Tor,

Tack för att du skriver till oss riksdagsledamöter. Jag blir berörd av din text av tre skäl: För det första för att jag länge kämpat för att Sverige ska skriva under ILO- konventionen om ursprungsfolk och stamfolk som antogs 1989. FN:s övriga rättighetsdeklarationer ska givetvis även tillämpas på ursprungsbefolkningar. För det andra berörs jag av hur man systematiskt har fördrivit samer genom fysiska övergrepp och tvångsförflyttningar i över hundra år utan att ge det samiska folket en rättmätig upprättelse och att fortfarande pågår. För det tredje så skriver ni om Kurdistan och det kurdiska folket som också systematiskt har fördrivits, tvångsdeporterats och som utsatts för ofantliga repressalier. Mina föräldrar är kurder och jag känner en djupgående solidaritet med det ni skriver och om behovet av att agera för er sakfråga.

Jag har ambitionen att besöka Sápmi i sommar för att fördjupa mig i frågan. Du får gärna skicka förslag på böcker, platser och personer att besöka samt andra tips som ni tror kan utöka mina kunskaper.

Återigen vill jag tacka för ert brev, hoppas på återkoppling snart.

Med vänlig hälsning,

Lawen Redar
Riksdagsledamot (S)
Ledamot JustitieutskottetLedamot EU- nämnden

*******************************************

Hej Tor!

Tack för ditt mail.

Vänsterpartiet driver att Sverige ska göra en vitbok om de historiska brotten mot samerna och be om ursäkt på liknade vis som Sverige gjort gentemot romerna. Mer om vår politik kan du läsa i motionen Samernas rättigheter: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Samers-rattigheter_H202849/?text=true

Mia Sydow Mölleby (V) skrev igår en interpellation till Regeringen om ratificeringen av ILO-konvention 169. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/Ratificering-av-ILO-konvention_H210333/

Hälsningar Håkan

 

****************************
Håkan Svenneling

Riksdagsledamot

Vänsterpartiet

Landsbygdspolitisk talesperson

Ersättare i Finansutskottet

Ersättare i Näringsutskottet

Ledamot i Nordiska rådet

*******************************

Hej Tor!

Kul att höra om ditt engagemang även i miljöfrågor! Jag vet inte om vi har sets, det är ju möjligt att vi gjort det i samband med någon kongress eller liknande.
Jag tar med det du skriver i mitt arbete framöver. Jag har nämligen själv funderat mycket på frågan och tror att det skulle vara viktigt att historien blev mer allmänt känd. Förslaget om en sanningskommission tycker jag är bra. 
Är det okej att jag kontaktar dig framöver i frågan?

Bästa hälsningar,

ANNIKA HIRVONEN (MP)
Vice ordförande justitieutskottet
Ersättare riksdagens EU-nämnd
Jämställdhetspolitisk talesperson

****************************

Hej Tor!

Tack för ditt mail och för att du belyser detta viktiga ämne. Många svenskar, mig själv inkluderat, har tyvärr väldigt bristfällig kunskap om Sapmi och samernas historia. Men det finns också många som jobbar aktivt med att ändra på det i Riksdagen också. I mitt parti, miljöpartiet, är vår gruppledare, Jonas Eriksson samepolitisk talesperson och han och vår andra gruppledare, Maria Ferm är mycket aktiva i frågan. Jag försöker själv att läsa in mig och lära mig mer. Som ett led i detta kommer jag att tillsammans med Åsa Romson träffa företrädare för Sáminuorra, Svenska Samernas Riksungdomsförbund. Vi håller på att leta ett datum för det nu. Så jag hoppas att vi kommer kunna visa det i aktiv politik också.

Med vänliga hälsningar

EMMA NOHRÉN

Riksdagsledamot / Landsbygdspolitisk talesperson

_______________________

Riksdagskansliet

Miljöpartiet de gröna

********************************

Hej Tor!

Tack för din information och förslag. Jag tar med dem i mitt riksdagsarbete.

Cecilia Magnusson
Riksdagsledamot (m)

 

Struktur med flera sidor

Den koloniala strukturen

 

FMV:s utökade verksamhet som jag har beskrivit tidigare på denna blogg har startat upp en motopinion i Jokkmokk av sällan skådat slag.

När möjligheterna för jokkmokkarna att köra skoter, jaga och fiska när de vill nu hotas, har det tagit hus i helvete.

Till och med Jokkmokks socialdemokratiskt styrda kommunstyrelse har ograverat enats kring en motion från Miljöpartiet de gröna mot testerna.

Unikt och oerhört glädjande!

Bara tillsammans enade kan kommunen komma någon vart.

Men FMV och vapentesterna är dock bara en sida av myntet. Eller diskokulan – för den rådande strukturen har väldigt många sidor, nivåer och aspekter.

Ett nytt exempel gäller utländska flygövningar över Norrbotten och Västerbotten – Europas största övningsområde.

Ett annat berör Vattenfalls totala motvilja till att miljöförbättra luleälvarna med vandringsvägar för fisk och spillvatten till Lilla Lule älvens sista 17 torrlagda kilometrar, innan den når Stuor Julevu vid Porsi. Artikeln i NSD dock bakom betalvägg.

Eller Sveaskog som vill avverka 600 hektar gammelskog vid Sorsele.

Och alla gruvor.

Allt stavas kolonialism. Sverige är en modern men gammeldags kolonialmakt som parasiterar glesbefolkade delar av landet, lappskatteland som staten inte har ägarpapper på, lokalsamhällen, vatten och skogar som tjänar som matbod och rekreationsorter för lokalbefolkningen och tillresande. Nu tas också luftrummet, utan samråd eller ett enda nickel i kompensation till dem som berörs.

 

Läs också:

Mattis Blogg

Beslagta inte Jokkmokk

 

 

 

 

 

Northland sprider gifter till Torneälven

Det spelar ingen roll att det är Sveriges modernaste gruva, byggd utifrån miljölagar som regeringen säger är världens starkaste. Förutom att Northlands gruva utanför Pajala är en ekonomisk flopp, är den nu också en ekologisk katastrof.
En miljon kubikmeter vatten med giftiga tungmetaller som nickel, kadmium, bly, koppar med mera rinner rakt ut från den havererade gruvdammen till Muonioälven och senare Torneälven, som är klassad som en nationalälv.

Foto: Peter Öhman
Foto: Peter Öhman

På myren Tapulivuoma vid Pajala som är av riksintresse, häckar pilgrimsfalk. Renskötsel har bedrivits här i hundratals år, men den är i ett slag spolierad för tid och evighet.

Foto: Peter Öhman
Foto: Peter Öhman

Det finns ingen hejd på hur mycket kortsynta lycksökare kan ställa till med.

Hur många gånger måste sådana här katastrofer gå i repris innan makthavarna vaknar?
Hur många katastrofer måste ske innan makthavarna inser att de är lurade?
När ska seriösa krav ställas på gruvnäringen?
När ska Minerallagen och Bergsstaten – rötterna till allt elände – skrotas?
När ska miljarderna plöjas ner i anläggningar som återvinner redan uppbrutna metaller istället för att totalsabotera känsliga myrkomplex, urskogar, sjöar och älvar?
När ska hållbara långsiktiga arbetstillfällen ges företräde framför engångsjobb?
När ska ILO 169 fastställas av Sveriges riksdag?
När ska parasiterandet av norra Sveriges samiska områden upphöra?

Foto: Peter Öhman
Foto: Peter Öhman
Foto: Peter Öhman
Foto: Peter Öhman

Centerpartiet och gruvindustrin sitter i samma bastuklubb

Giftig soppa.
Giftig gruvsoppa, Svartträskgruvan, Storuman.

Kommentarer överflödiga om det uppenbara samband som finns mellan det snorrika Centerpartiet och hela gruvindustrin. Räcker med att läsa Matti Holmgrens förträffliga blogginlägg!

http://mattisblogg.se/2014/08/centern-och-gruvan/

Centerpartiet ljuger om gruvorna

Centerpartiet har vid åtskilliga tillfällen gått ut med att miljöprövningar vid gruvexploateringar är hämmande och tar för lång tid.

Totalt styrd av gruvlobbyn nedmonterade den tidigare miljöministern, centerpartisten Andreas Carlgren Miljölagen, precis så som gruvbolagen önskade.

Miljöbalken Kap 9 § 6a togs helt sonika bort:
”Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande”.
Se gärna denna TV4-video, som beskriver händelseförloppet 2006: http://www.tv4play.se/program/kalla-fakta?title=reportage_om_nordkalk&video_id=2100000

Ändå tycker centerpartisten och miljöministern Lena EK att Sverige har världens starkaste miljölagar, vilka ska garantera att miljövidriga exploateringar – typ gruvor – inte ska kunna bli verklighet och att utrotningshotade arter inte ska  äventyras.

I alla gruvdebatter för hon fram detta argument, ivrigt påhejad av näringsminister Annie Dööv, som också är centerpartist och råkar vara Centerpartiets partiledare.

”Världens starkaste miljölagar” är Centerpartiets mantra – som när det upprepas nog många gånger blir till sanning.

Men det är lögn.

Lögn och förbannad dikt.

Samma år som miljöminister Carlgren monterade ner Miljölagen drevs Svartträskgruvan. Under ett halvår sprängdes en 500 meter lång ravin upp och Storumans kommunalråd – också denne tyvärr centerpartist – jublade!

Men glädjen blev kortvarig.

Gruvbolaget gick i konkurs och tungmetallerna läckte ohejdat ut i en odör av svavel, som besökare vid gruvdammen, tydligt kan känna.
Bara det supergiftiga ämnet kadmium läcker med mer än 40 gånger det värde som miljötillståndet anger.

I Bolidengruvans nedlagda gamla gruvdamm simmar och betar hundratals sjöfåglar. Också denna damm är en giftbassäng. Patetiska åtgärder har gjorts för att med tusentals ton av stockholmarnas avföring få giftdeponin att grönska. Detta är det hemskaste jag sett i fråga om naturförstöring och patetiska åtgärder för att till synes återställa naturen. Men gifterna finns kvar, för tid och evighet. Centerpartiet och Alliansregeringen är klockrena miljöbrottslingar som tillåter sådan här verksamhet.

Så här ser det ut idag, en dokumentation:

Svartträskgruvan är en flopp och en allvarlig miljökatastrof. Detta trots de starka miljölagar, som miljömimister Ek alltid upprepar, men som hennes Centerparti monterat ner.
Svartträskgruvan är en flopp och en allvarlig miljökatastrof. Detta trots de starka miljölagar, som miljöminister Ek upprepar med en dåres envishet. Men som hennes Centerparti försvagat på grund av att (C) gått gruvindustrins ärenden, inte naturens.
I panik anlades giftdammen på grund av de höga läckagen av tungmetaller. Skattebetalarna betalar de 100-tals miljoner det kostar.
Svavellukten går ingen förbi. I panik anlades giftdammen på grund av de höga läckagen av tungmetaller. Skattebetalarna betalar 100-tals miljoner  för att förhindra en allvarlig miljökatastrof.
Giftsoppa
Giftsoppa
Övergödd giftsoppa.
Övergödd giftsoppa.
Giftig soppa.
Giftig soppa.
Ingen återställning har skett av den hektar frilagt berg som gjorts för mer sprängningar, som aldrig blev av.
Ingen återställning har skett av den hektar frilagt berg som gjorts för mer sprängningar, som aldrig blev av.
Hela tre vägskyltar ett par mil norr om Storuman visar var katastofgruvan ligger.
Hela tre vägskyltar ett par mil norr om Storuman visar var katastofgruvan ligger.
Boliden är också nedlagd, men anrikningsverket används för att raffinera sulfidmaklm från anliggande, mindre grubor - som Kristineberg 96 kilometer bort. Transporterna sker med lastbil. Det ger ju jobb...
Boliden är också nedlagd, men anrikningsverket används för att raffinera sulfidmalmen från anliggande, mindre gruvor – som Kristineberg 96 kilometer bort. Transporterna sker med lastbil. Det ger ju jobb…
Patetiska försök har gjorts för att återställa naturen som förstörts av den gigantiska giftbassängen. Stockholmarnas avföring har dumpats på platsen och bidrar till en enorm växtlighet. Men fastän det är grönt finns gifterna kvar. Kosmetika som kommande generationer får ta hand om.
Patetiska försök har gjorts för att återställa naturen som förstörts av den gigantiska giftbassängen. Stockholmarnas avföring har dumpats på platsen och bidrar till en enorm växtlighet. Men fastän det är grönt finns gifterna kvar. Kosmetika som kommande generationer får ta hand om.
Lastbilarna går i skyttelfrafik...
Lastbilarna går i skyttelfrafik…
Fylla ut det flera kvadratkilometer stora giftupplaget med sprängsten och sand räcker i Lena Eks miljöbästa land.
Fylla ut det flera kvadratkilometer stora giftupplaget med sprängsten och sand är en fullt tillräcklig åtgärd i miljöminister Lena Eks miljöbästa och självförhärligande land. I själva verket finns gifterna kvar. För tid och evighet.
Den flera kvadratkilometer stora giftbassängen, som till stora delar är "återställd".
Den flera kvadratkilometer stora giftbassängen, som till stora delar är ”återställd”.
En av hundratals sjöfåglar, här en kricka, hona, betar förgiftade växter.  I Laisvallgruvan i Arjeplogs giftbassäng har blyförgiftning hos sångsvar konstaterats.
En av hundratals sjöfåglar, här en kricka, hona, betar förgiftade växter.
I Laisvallgruvan i Arjeplogs giftbassäng har blyförgiftning hos sångsvar konstaterats.

Centerpartiet och Alliansen är den mest miljövidriga samling politiker Sverige skådat. Som ger fullständigt fan i urfolket som i tusentals år levt och verkat i de här markerna, som struntar i lokalbefolkningar, djur, hela naturen och framför allt vattnet. Det dröjer väl inte länge förrän Centerpartiet lyfter en ny fråga i sitt valmanifest. Sverige måste, som Storbritannien, tillåta fracking (sk. naturgasutvinning). För jobben.

Gruvpolitikens kortsynta cynism

Sarvar Valle

Järnmalmsgruvorna utanför Pajala som Northland Resources driver ville spränga upp all järnmalm som fanns i det området med lastbilar i skytteltrafik till omlastningsstationen till malmbanan vid Svappavaara.
LKAB’s gruva i Kiruna transporterar varje dygn tio tåg med järnmalm till Narvik med obegripliga 6 200 ton malm per tågset.
Från Vitåfors, Malmberget, går fem tågset per dygn till Luleå.

Men de befintliga gruvorna räcker inte.
Därför öppnar LKAB två nya gruvor vid Svappavaara, där LKAB deponerar sprängsten från dagbrottet vid Mertainen på ett område med urskog, trots att det finns alternativa platser.

I Gállok, Gállak, Kallak fem mil väster om Jokkmokk vill industri och regering att det också ska brytas järnmalm. Hela malmkroppen ska sprängas upp. 15 år säger de att det ska ta.

All malm som finns ska upp så fort som det bara går, och göras pengar av.

Regeringens högsta önskan är att det från nuvarande 16 gruvor i landet blir 31 gruvor 2020 och 47 gruvor 2030.

Det finns ingen tanke på de generationer som kommer efter oss.

Finns ingen tanke på hur våra barn, barnbarn, barnbarnsbarn ska försörja sina behov av järn och andra metaller. Eller var de ska hitta de metallerna.

Mest troligt blir det väl dem som får återbruka det som går i soptippar – det som nuvarande generationer kastat bort – det som finns i uttjänt infrastruktur, under städer, osv.

Det är en sådan sagolik dumhet, sådan kortsynt cynism och arrogans, sådan egoism.

Hela gruvpolitiken agerar som om det från yttre rymden skulle tillföras nya malmkroppar till de redan bortsprängda.

Men det som finns det finns.

När malmen är uppbruten är den slut.

Och ändå använder gruvlobbyn begreppet hållbarhet. ”Vi strävar efter en hållbar gruvindustri.”

Det säger till och med näringsministern Annie Lööf.

Hur är det ställt?

Vattenfall är Talibaner

För en tid sedan fick jag av en initierad människa höra om hur Vattenfall, som Talibanerna i Afghanistan, betedde sig när detta statliga bolag byggde ut Porsi kraftverk (1957-1962).

Vattenfall sprängde hällristningarna vid strömmen av Luleälven, Hällristningar troligen lika stora som de berömda hällristningarna vid Nämforsen.

Alla hällristningar sprängdes bort och transporterades iväg för att döljas i fundamenten till bron över Lule älv. Den bro som alla, ovetandes, kör över mellan Vuollerim till Porsi.

Ingen av Vattenfalls egna jobbare ville jobba med helgerånet. I stället anlitades arbetskraft från Finland, på nätterna, för att spränghålsborra hällristningarna och sedan spränga, mest troligt med Nitrolit. (Ett sprängmedel jag själv lärde mig hantera på Gränsjägarna i Kiruna 1980-1981. Jag blev en av staten upplärd sabotör.)

– Det gav ju jobb! Nog finns det folk som tycker så än idag. Det ger ju jobb! Oavsett om gäller utrotning/kalavverkning av skogar, dränkning av kulturland , förvaring av kärnavfall, gödsling med stockholmarnas träck, giftdammar, fotogensprutande övningsfält för all världens flygvapen, MED MERA.

Jag var nyfödd när Vattufail byggde Porsi.

Jag var nyfödd när Vattufail för tid och evighet sprängde bort hällristningarna.

Jag var nyfödd och ett vårdintensivt kolli. Jag kunde inte bry mig. Och ingen annan heller.

Hur är det möjligt?

Men nu bryr jag mig inte som värat.

Det enda som folk kan se är baksidorna av de bortsprängda bergstyckena, som pusselbitar av kulturhistorien.

Helgerånet/brottet/ måste ju döljas – bra för kolonialmakten Sveriges väl och ve. Döljas för ofödda släktled. Och för samerna, byborna, jokkmokksborna, norrbottningarna. För skogarna, berättelserna, upplevelserna, känslorna, kunskaperna, fåglarna, fyrfotadjuren, allt.

Det finns ingen gräns för hur vår landsändahar  våldtagits. Och hur våldtäkten fortsätter.

I råvaruboden.

I samernas land. I barnens land.

I kommande människors land.

Brutalt.

Mörkat.

Enkelriktat.

Obegripligt.

Det är fritt fram. Sverige har makt, men inte rätt…

Fuck you Sverige!

Koppargruvan i Stekenjokk

Astrid, Nils, Åsa och jag bilade genom Norge på vår väg till Västkusten. Vi stannade till vid Stekenjokks återställda koppargruva med tillhörande sandmagasin, där mängder av giftiga tungmetaller deponeras i dammen från Bolidens underjordsbrytning åren 1976-1988. Bolidens information om sina tolv år i Stekenjokk finns att läsa i en kåtaliknande byggnad på platsen där anrikningsverk och andra byggnader en gång stod.

Monument_Boliden

Stickvägar och uppställningsplatser finns mitt på fjällheden. Vindrickande människor beskådar den vidunderliga fjällnaturen bekvämt tillbakalutade i campingstolar vid husbilarnas grillar.

Turister i Stekenjokk

Allt verkar vara anlagt just för dem. Och den invallade sjön bör vara en turistisk attraktion. Som pricken över i:et för att optimera synintrycket. Men allt är en chimär. En av många allvarliga och vilande miljöhot i Västerbotten.

Husbilar i StekenjokkDamm_Stekenjokk

Dränkta och osynliga ligger de där. En deponerad socialdemokratisk jobbsatsning. En vård för alla kommande släktled. En tickande bomb. Oersättlig natur offrad som tolv års arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Offrat vatten. Som den nedströms liggande och berömda Trappstegsforsen i Suovniejohke (Saxån). Och vidare ner i Ångermanälven och Bottenviken.

Trappstegsforsen

Ur Länsstyrelsen i Västerbottens tillsynsrapport av sulfidmalmsgruvor, med effekterna av läckage från Stekenjokks sandmagasin 1980-1981:

”• Avsaknaden av öring i Stekenjokk nedströms utsläppet samt en betydligt
lägre beståndstäthet av röding nedströms än uppströms utsläppet visade på
en reproduktionsskada i den påverkade delen av Stekenjokk.

• Lägre täthet av röding och en lägre kläckningsfrekvens hos utsatt laxrom
inom påverkade avsnitt jämfört med icke påverkade avsnitt av Saxån visade
att även här hade en viss reproduktionsskada skett.

• Fisk från Stekenjokk nedströms utsläppet uppvisade genomgående klart
förhöjda metallhalter av koppar, kadmium och zink jämfört med fiskar vid
referensstationen.

• Fisk från Saxån uppvisade tydligt förhöjda halter av kadmium och måttligt
förhöjda halter av koppar och zink.

• Fisk från grunddammen (Kultsjön) uppvisade klart förhöjda halter koppar
och måttligt förhöjda halter av kadmium medan fisk från Storvallen
endast uppvisade obetydligt förhöjda halter av dessa bägge metaller.”

Undrar hur tillståndet för fisken och vattnet är nu? Undrar hur det ser ut om hundra år, eller tusen? Det är inte svårt att ana sig till svaren på de frågorna.

Konstant spill från sandmagasinet. I storm och skyfall rörs gifterna upp till ytan och rinner ut ur gruvdammens utskov.
Konstant spill från sandmagasinet. I storm och skyfall rörs gifterna upp till ytan och rinner ut ur gruvdammens utskov.
I snön syns färgen på gifterna som läcker ut ur vallarna (dammen). Alla dammar läcker, så också Stekenjokks gruvdamm.
I snön syns färgen på gifterna som läcker ut ur dammen. Alla dammar läcker, så också Stekenjokks gruvdamm.

Gift3Gift1Gift4