Nu kan du köpa och ladda hem min film om det samiska köket 🙂
Filmen har under 2015 visats i både norsk och svensk television och fått fantastiskt fina recensioner.
Etikettarkiv: samiska
Astrids skolbuss i elva terminer
Det var med viss nervositet jag hängde med de fyra milen från Randijaur till Jokkmokk på Astrids första dag i Sameskolan.
Det var turistsäsong, så Kvikkjokksbussen var ganska full av återvändande fjällvandrare.
Vi skumpade oss fram på den gropiga vägen utan mankemang. Anlände skolan och spänningen var stor hos både far och dotter.
Astrid gick aldrig i huset bredvid – på den samiska förskolan Giella. Därför kände hon inte så många barn sedan tidigare och var inte så vidare värst bekant med samiskan. Trots det gick inskolningen över förväntan och snabbt kom hon in i rutinerna och fick en massa kompisar.
Nu är det näst sista terminen som Astrid har förmånen att gå på Sameskolan. För det har verkligen varit suveräna sex år. Vi gjorde rätt val, Åsa och jag, som lät henne gå där. En skola som präglas av samiska värderingar, med fina elever och engagerade lärare. Fritidspedagogerna inte att förglömma. Det går inte att få det bättre.
Min egentligen enda kritik är att det lärs ut alldeles för lite samiska. Två timmar i veckan är långt ifrån tillräckligt för barn som inte har samiskan med sig hemifrån. Denna kritik har dock framförts ändå sedan slutet på 1970-talet, då Nomadskolan/Lappskolan blev Sameskolan, men litet har hänt…
Nåväl. Idag, strax efter sju, följde jag med Astrid på väg till en av hennes många bussturer. Samma gamla stora buss som skakar sig fram efter den bedrövligt dåliga vägen, där de resande nu på senhösten endast består av en handfull elever. Märkligt att ha en fullstor buss för så få passagerare kan tyckas, men bussbolaget har börjat köra också med en mindre modernare bussmodell, som Astrid gillar bättre. Vad som styr när denna buss sätts in, vet jag inte.
Nästa år vid denna tid går dotterskapet högstadiet på Östra skolan. Sameskolan är då ett minne blott. Den ”Skyddade verkstan” byts mot en annan verklighet. Jag bävar, men tror ändå att det kommer att gå bra. De är ju ganska många elever som byter skola samtidigt, som kan stötta varann innan de mer ordentligt kommer in i ruljansen.
Brev till riksdagen, med svar
Följande brev skickade jag den 26 februari till samtliga riksdagsledamöter.
Trots att det snart har gått två veckor har jag fått svar från endast fem ledamöter: (MP), (V), (M) och (S).
Detta trots att jag belyser ett mycket viktigt och centralt övergrepp på det samiska folket som ingen riksdag sedan 1928 alls brytt sig om att korrigera.
Med över 61 tusen i lön varje månad tycker jag att svarsfrekvensen är rysligt dålig.
”Bäste riksdagsledamot!
Mitt namn är Tor Lundberg Tuorda. Jag är same och bor i en by väster om Jokkmokk där jag försörjer mig som frilansfotograf.
Jag vill berätta för er om ett dilemma jag och andra samer tvingas leva med varje dag.
Regering efter regering nonchalerar Sveriges och EU:s enda erkända urfolk.
Gång på gång riktas fokus mot andra folkslag på jorden vilka fått sina mänskliga rättigheter kränkta.
Förvisso viktigt, och Sverige har ju gjort sig känt för att stå på de förtrycktas sida.
Senast erkände Sverige staten Palestina och stödjer nu också självständighet för Kurdistan.
Kurdistan sträcker sig över fyra länder, precis som Sápmi – samernas nation.
Kurderna har en egen kultur och ett eget språk som skiljer sig från de länder som övertagit deras traditionellt brukade områden
– precis som samerna. Sápmi var befolkat av samer långt innan Sverige blev Sverige.
För 87 år sedan beslutade Sveriges riksdag i en renbeteslag att endast samer som uteslutande ägnade sig åt renskötsel skulle få vara medlemmar i lappbyarna.
Lappfogdar och länsstyrelsetjänstemän bestämde vilka samer som fick vara medlemmar.
Samer som försörjde sig på jakt, fiske, jordbruk, slöjd, som tidvis högg eller körde timmer med sin häst, som ägnade sig åt turism, eller samer som jobbade som lärare eller präster, blev avvisade från gemenskapen.
Detta även om deras förfäder enskilt hade ägt skatteland inom lappbyns område i mer än 500 år.
Avvisningen skedde inte för att de själva eller några andra samer ville det, utan för att den svenska staten tvingade dem.
De utslängda samerna ansågs inte vara nog äkta, kort sagt.
Det eniga riksdagsbeslutet 1928 togs i en tid som präglades av rasism och tron att samerna skulle upphöra att existera som folkgrupp eftersom de ansågs vara en lägre stående ras.
Renskötseln skulle dock få finnas kvar som ett exotiskt inslag på fjället, till turisternas förnöjelse. Skogsrenskötseln ansågs också oäkta och motarbetades.
Alla utestängda samer förlorade sina möjligheter att ta ved eller slöjdmaterial, fiska eller jaga som de alltid hade hade gjort inom lappbyns område.
Många flyttade till städerna och försvenskades in i minsta detalj: Slutade bära samiska kläder, slutade tala samiska och slutade använda samiska föremål.
Många var rädda efter statliga kampanjer av skallmätningar, nakenfotograferingar och en uppblossande nazism.
En stor majoritet av samerna i Sverige hamnade därför utanför lappbyarna och blev som vilka svenskar som helst, vilket var statens uppsåt.
Många av samerna utanför samebyarna (som lappbyarna kom att kallas efter rennäringslagen 1971) men som ändå bodde kvar inom samebyns gränser, tvingades söka tillstånd hos länsstyrelsen för vedtäkt, fiske och jakt.
Där är vi nu.
Ingen regering har brytt sig om att korrigera detta brutala övergrepp utan bara begravt frågan i ändlösa utredningar.
Det är lättare att värna folk utomlands och möta internationella hurrarop än att tvätta sin egen byk.
Endast ni riksdagsledamöter har makt att förändra.
Ni behöver inte starta någon ny utredning. Och skjut inte över ansvaret på Sametinget, men lyssna på detta samernas folkvalda parlament.
”För första gången i historien uteslöts alla samer utom de som hade renskötselrätt från lappbyn,
ett olagligt ingrepp, eftersom bymedlemmarnas civilrätt och privaträtt är överordnad näringslagen.”
(citatet kommer från boken Tusen år i lappmarken. Jag rekommenderar denna bok som grund för en seriös samepolitik som ställer tillrätta några av historiens värsta övergrepp mot det samiska folket.)”
Med vänliga hälsningar
Tor Lundberg Tuorda
Randijaurvägen 12
962 98 Randijaur
070-2300955
Svar från riksdagsmännen:
Hej Tor,
Tack för att du skriver till oss riksdagsledamöter. Jag blir berörd av din text av tre skäl: För det första för att jag länge kämpat för att Sverige ska skriva under ILO- konventionen om ursprungsfolk och stamfolk som antogs 1989. FN:s övriga rättighetsdeklarationer ska givetvis även tillämpas på ursprungsbefolkningar. För det andra berörs jag av hur man systematiskt har fördrivit samer genom fysiska övergrepp och tvångsförflyttningar i över hundra år utan att ge det samiska folket en rättmätig upprättelse och att fortfarande pågår. För det tredje så skriver ni om Kurdistan och det kurdiska folket som också systematiskt har fördrivits, tvångsdeporterats och som utsatts för ofantliga repressalier. Mina föräldrar är kurder och jag känner en djupgående solidaritet med det ni skriver och om behovet av att agera för er sakfråga.
Jag har ambitionen att besöka Sápmi i sommar för att fördjupa mig i frågan. Du får gärna skicka förslag på böcker, platser och personer att besöka samt andra tips som ni tror kan utöka mina kunskaper.
Återigen vill jag tacka för ert brev, hoppas på återkoppling snart.
Med vänlig hälsning,
| Lawen Redar | |
| Riksdagsledamot (S) Ledamot JustitieutskottetLedamot EU- nämnden |
|
*******************************************
Hej Tor!
Tack för ditt mail.
Vänsterpartiet driver att Sverige ska göra en vitbok om de historiska brotten mot samerna och be om ursäkt på liknade vis som Sverige gjort gentemot romerna. Mer om vår politik kan du läsa i motionen Samernas rättigheter: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Samers-rattigheter_H202849/?text=true
Mia Sydow Mölleby (V) skrev igår en interpellation till Regeringen om ratificeringen av ILO-konvention 169. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/Ratificering-av-ILO-konvention_H210333/
Hälsningar Håkan
****************************
Håkan Svenneling
Riksdagsledamot
Vänsterpartiet
Landsbygdspolitisk talesperson
Ersättare i Finansutskottet
Ersättare i Näringsutskottet
Ledamot i Nordiska rådet
*******************************
Hej Tor! Kul att höra om ditt engagemang även i miljöfrågor! Jag vet inte om vi har sets, det är ju möjligt att vi gjort det i samband med någon kongress eller liknande. Jag tar med det du skriver i mitt arbete framöver. Jag har nämligen själv funderat mycket på frågan och tror att det skulle vara viktigt att historien blev mer allmänt känd. Förslaget om en sanningskommission tycker jag är bra. Är det okej att jag kontaktar dig framöver i frågan? Bästa hälsningar, ANNIKA HIRVONEN (MP) Vice ordförande justitieutskottet Ersättare riksdagens EU-nämnd Jämställdhetspolitisk talesperson
****************************
Hej Tor!
Tack för ditt mail och för att du belyser detta viktiga ämne. Många svenskar, mig själv inkluderat, har tyvärr väldigt bristfällig kunskap om Sapmi och samernas historia. Men det finns också många som jobbar aktivt med att ändra på det i Riksdagen också. I mitt parti, miljöpartiet, är vår gruppledare, Jonas Eriksson samepolitisk talesperson och han och vår andra gruppledare, Maria Ferm är mycket aktiva i frågan. Jag försöker själv att läsa in mig och lära mig mer. Som ett led i detta kommer jag att tillsammans med Åsa Romson träffa företrädare för Sáminuorra, Svenska Samernas Riksungdomsförbund. Vi håller på att leta ett datum för det nu. Så jag hoppas att vi kommer kunna visa det i aktiv politik också.
Med vänliga hälsningar
EMMA NOHRÉN
Riksdagsledamot / Landsbygdspolitisk talesperson
_______________________
Riksdagskansliet
Miljöpartiet de gröna
********************************
Hej Tor!
Tack för din information och förslag. Jag tar med dem i mitt riksdagsarbete.
Cecilia Magnusson
Riksdagsledamot (m)
Närmotiv
Man behöver inte fara land och rike runt för att hitta läckra motiv. Räcker att röra sig inom en kilometer från hemmet, skruva på macrohundran och åla sig fram. Utom på den nu höggradigt löpande tiken Ráddná. Bilderna tagna på fri hand, inte alltid så lätt. Roligt med nya vyer. Det dyker alltid upp någonting nytt i sökaren när man plåtar macro, en liten spindeltråd, en reflex, eller en ahaupplevelse om var vissa av de lulesamiska textila mönstren kan ha fått inspiration ifrån..
Det samiska köket
Det samiska köket är namnet på en film jag och Greta Huuva producerar med stöd från Sametinget. Greta bor i Dragnäs utanför Jokkmokk och är sedan barnsben välbekant med vilka växter som kan nyttjas och när bästa tiden infaller att plocka dem, och mycket, mycket mer. Kunskaper ärvda från långliga tider som tyvärr till stora delar försvunnit från den samiska kulturen. I förrgår gjorde vi en tur till Vallenulppe (Prinskullen) vid Kvikkjokk.
Efter stigen plockades örter och Greta berättade om hur de används i det samiska köket, eller som läkemedel. Vi stannade till extra länge vid en kallkälla, ája, där samerna förr i tiden lagrade syrade örter och renmjölk. De vårdades ömt.
Vårsommaren har inte bjudit på något vidare väder för att filma eller fotografera. Mest grått och regnigt, så värst många nya arter och begivenheter har det därför inte blivit. Som tappning av björksav. Vi tänkte att det måhända skulle gå att tappa ovanför skogen där vissa björkar ännu var i knoppstadiet.
Men inte. Inte en endaste björk gav den minsta lilla savdroppe ifrån sig. Savningen är tidsbunden tydligen. Det är mitten av maj som gäller, inte höjden över havet. Fina nyutsprungna löv fanns det i alla fall gott om. Med vana händer gjorde Greta en korg att plocka i av björknäver med en vidja som handtag. En teknik som troligen har tusentals år på nacken, men få nu behärskar. Det är oerhört sorgligt att tänka på all den kunskap som gått förlorad, på bara en-två generationer. 
Efter stekning av suovas bierggo och kaffekokning hade en ödla funnit sin tillflykt på min ryggsäck. Under remmarna på mesen var det extra varmt och bekvämt, för den vägrade lämna sin plats. Efter ett bra tag lyckades jag i alla fall fånga den i handen och placerade den försiktigt på en tuva – utan att den tappade svansen…
Det blev en fin kväll med mycket insamlat material – både växter, film och ljud.
