Etikettarkiv: sametinget

Tack Sametinget!


Sametinget bildades 1993
. Utan reell makt förvisso, mest bara som remissinstans (i bästa fall) – har ju staten varit noga att bestämma – men ändå ett stort steg i rätt riktning. En sammanslutning där samer själva, bland annat, kunde skapa kriterier om vem som kan kategoriseras som sábmelasj (same, lulesamiska) och få rösträtt i  Sametinget. För enande, dekolonisering och kamp mot kolonialmakten. Tre viktiga ting tinget lyckats uppnå några gånger. Främst tänker jag på den gemensamma Sametingets gruvpolicy.

För första gången på länge finns nu en plattform för alla samer.  En plattform där det finns plats för ättlingar till alla samer som den svenska staten utvisat från den tidigare samiska gemenskapen. Samer som frånstulits sina skatteland, som tvångsassimilerats och förlorat sin identitet. Tre av många jävulska övergrepp som Sverige har utsatt detta folk för.

Nu hålls Sametingets plenum i Gällivare. Tyvärr är det som det oftast brukar vara. Men hur än många ord exempelvis Håkan Jonsson vräker över exempelvis Per Mikael Utsi kommer Per Mikael Utsi och hans parti aldrig att ändra sina ståndpunkter. Och vice versa. Ordkrig och ordbajserier är totalt meningslösa. Åtminstone när det gäller tingets övervintrande gamla herrar. För mycket ilska, prestige och fastlåsning. För lite förståelse, ödmjukhet och dynamik.

Jag tycker samtliga Sametingets ledamöter borde fördjupa sig i sin egen historia och därmed förstå följderna av hur kolonialmakten agerat genom tiderna. Få en vidare bild för att kunna se vem den verkliga motståndaren är. Vem man ska lägga krut vid att uppvakta, munhuggas med och skriva till.

För övrigt vore det sunt för Sametinget om det infördes en regel som angav att ledamöter bara fick sitta fyra mandatperioder. Redan nu borde de ledamöter som varit med längst självmant ställa sina platser till förfogande. Jag olidligt less på att i Gällivare 2016 se samma nunor, höra samma röster och samma argument som på 1990-talet.

Nickel Mountain: Avbryt brytningshotet!

Urfolk
Någonting unikt har hänt. En samling tunga företrädare för miljöorganisationer i Sverige och Norge, samt Sametinget, stödjer föreningen Stoppa gruvan i Rönnbäck, Björkvattsdalen, Tärnabys uppmaning till det gruvbolag som besitter bearbetningskoncessionen för brytning av nickel i tre dagbrott i Umeälvens källflöden, att avveckla sina intressen söder om Tärnaby. 

”Öppet brev till Nickel Mountains ledning, aktieägare och bolagsstämma

Vi uppmanar Nickel Mountains ledning och stämma att fatta beslut om att avveckla Rönnbäcksprojektet helt, dvs. avveckla de tre bearbetningskoncessionerna istället för att försöka sälja dem vidare. Nu finns en möjlighet att få ett definitivt slut på det här projektet och bolaget kan själva ta ansvar och fatta det beslutet, i enlighet med CSR och ansvarsfullt företagande som kommer till uttryck i FN:s principer samt OECD:s riktlinjer för multinationella bolag. Nickel Mountains VD har redan i media nämnt återlämning av koncessionerna som ett alternativ.

Den 17 nov 2015 avser Nickel Mountain Group fatta beslut om avyttring/avveckling av Rönnbäcksprojektet vid en extra bolagsstämma i Stockholm. Majoriteten av bolagets aktieägare är från Norge. Rönnbäcksprojektet är det storskaliga nickelgruvsprojektet med tre dagbrott som planeras på traditionellt samiska åretruntmarker i övre delen av Umeälven, utanför Tärnaby. Detta trots att samer och många andra protesterat högljutt i flera års tid. Samer har på flera olika sätt försökt framföra de enorma konsekvenser som projektet medför och att det inte finns något fritt och informerat förhandssamtycke och att det kränker urfolksrättigheter. Projektet berör hela Umeälvens dalgång samt hundratals samer, varav majoriteten av alla samer som berörs saknar inflytande i processen. Många andra har även engagerat sig och lyft fram de stora naturvärden och hotade arter som finns i området. Dessa är skyddade enligt lag och exploateringen äventyrar även uppfyllandet av Sveriges miljömål, EU:s ramdirektiv för vatten samt Sveriges åtaganden i internationella miljökonventioner.

Bearbetningskoncessionerna för Rönnbäck är giltiga fram till 2037, dvs i 22 år till. Att ha dessa tunga tillstånd hängande över sitt liv och sitt område till 2037 är inte värdigt eller hållbart då det hotar hela den samiska livsföringen i området så fundamentalt men även miljön och andra näringar.

Tillstånden gavs i en tid av överdriven tilltro till gruvbranschens framtid och förmåga till lokalt såväl som nationellt ekonomiskt uppsving. Nu vet vi att detta var en tillfällig bubbla och bolaget har själva konstaterat att det inte finns utsikter att få någon ekonomi i Rönnbäcksprojektet. Enorma ekonomiska fiaskon (t.ex. Northlandkonkursen i Pajala) såväl som ekologiska och mänskliga katastrofer med gruvdammshaverier, nu senast i Brasilien där minst 28 personer dött, men även i Kanada och Finland, visar att riskerna är reella och kan få oöverskådliga konsekvenser.

I Rönnbäcksprojektet har FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) för första gången tvingats gå in i ett gruvprojekt i Sverige. FN:s specialrapportör för urfolksrättigheter Victoria Tauli-Corpuz besökte så sent som i somras Rönnbäck efter inbjudan av Sametingen i Sverige, Norge och Finland och uttryckte då sin oro över Rönnbäcksprojektet. Om projektet skulle fortgå är fler anmälningar till FN att vänta. Tillstånden kring Rönnbäck borde rivas upp. De borde aldrig ha beviljats från första början.

Nu kan Nickel Mountain Group agera etiskt och seriöst genom att respektera det samiska folkets och alla drabbades avståndstagande av detta projekt. Alla överklaganden, protester, anmälningar och skrivelser har inte gått varken bolaget, Bergsstaten, Länsstyrelsen eller regeringen förbi.

Vi vill se att man gör det enda raka när det gäller detta högkonsekvens- och högriskprojekt – att se till att dessa planer aldrig realiseras. Vi skriver detta brev för att vi bryr oss om områdets framtid, kulturlandskap, renbetesland, höga naturvärden, mänskliga rättigheter, urfolksrättigheter och barns rättigheter. Vi bryr oss om kommande generationer, rent vatten, miljö, hälsa, matförsörjning, liv, kultur, klimat, andra näringar och långsiktigt hållbara lokalsamhällen.

Planerna kring Rönnbäck var ert initiativ och det är nu dags att ta ansvar och avveckla hela projektet och tillstånden. Att skapa osäkerhet genom tillstånd som hänger över bygden som en bromskloss i decennier kan knappast ha varit avsikten.

13 november 2015

Marie Persson
Grundare av Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby
Ordinarie ledamot i Sametinget

Stefan Mikaelsson
Sametingets ordförande

Johanna Sandahl
Ordförande Naturskyddsföreningen

Heidi Andersson
Klimatambassadör i Västerbottens län samt flerfaldig världsmästare i armbrytning

Annika Jacobson
Chef för Greenpeace i Sverige

Sofia Bothorp och Nils Harnesk
Ordförande Urbergsgruppen

Elin Götmark
Talesperson Skydda Skogen

Sara Vikström Olsson
Ordförande Fältbiologerna

Lars Haltbrekken
Ledare Naturvernforbundet i Norge

Camilla Dærga Bjugn
Ledare Naturvernforbundet i Rana och omnejd

Erling Solvang
Ledare Naturvernforbundet i Nordland”

Brev till riksdagen, med svar

Följande brev skickade jag den 26 februari till samtliga riksdagsledamöter.
Trots att det snart har gått två veckor har jag fått svar från endast fem ledamöter: (MP), (V), (M) och (S).
Detta trots att jag belyser ett mycket viktigt och centralt övergrepp på det samiska folket som ingen riksdag sedan 1928 alls brytt sig om att korrigera.
Med över 61 tusen i lön varje månad tycker jag att svarsfrekvensen är rysligt dålig.

Sameflaggor vid Uppsala domkyrka

”Bäste riksdagsledamot!

Mitt namn är Tor Lundberg Tuorda. Jag är same och bor i en by väster om Jokkmokk där jag försörjer mig som frilansfotograf.
Jag vill berätta för er om ett dilemma jag och andra samer tvingas leva med varje dag.
Regering efter regering nonchalerar Sveriges och EU:s enda erkända urfolk.
Gång på gång riktas fokus mot andra folkslag på jorden vilka fått sina mänskliga rättigheter kränkta.
Förvisso viktigt, och Sverige har ju gjort sig känt för att stå på de förtrycktas sida.
Senast erkände Sverige staten Palestina och stödjer nu också självständighet för Kurdistan.

Kurdistan sträcker sig över fyra länder, precis som Sápmi – samernas nation.
Kurderna har en egen kultur och ett eget språk som skiljer sig från de länder som övertagit deras traditionellt brukade områden
– precis som samerna. Sápmi var befolkat av samer långt innan Sverige blev Sverige.

För 87 år sedan beslutade Sveriges riksdag i en renbeteslag att endast samer som uteslutande ägnade sig åt renskötsel skulle få vara medlemmar i lappbyarna.
Lappfogdar och länsstyrelsetjänstemän bestämde vilka samer som fick vara medlemmar.
Samer som försörjde sig på jakt, fiske, jordbruk, slöjd, som tidvis högg eller körde timmer med sin häst, som ägnade sig åt turism, eller samer som jobbade som lärare eller präster, blev avvisade från gemenskapen.
Detta även om deras förfäder enskilt hade ägt skatteland inom lappbyns område i mer än 500 år.

Avvisningen skedde inte för att de själva eller några andra samer ville det, utan för att den svenska staten tvingade dem.
De utslängda samerna ansågs inte vara nog äkta, kort sagt.
Det eniga riksdagsbeslutet 1928 togs i en tid som präglades av rasism och tron att samerna skulle upphöra att existera som folkgrupp eftersom de ansågs vara en lägre stående ras.
Renskötseln skulle dock få finnas kvar som ett exotiskt inslag på fjället, till turisternas förnöjelse. Skogsrenskötseln ansågs också oäkta och motarbetades.

Alla utestängda samer förlorade sina möjligheter att ta ved eller slöjdmaterial, fiska eller jaga som de alltid hade hade gjort inom lappbyns område.
Många flyttade till städerna och försvenskades in i minsta detalj: Slutade bära samiska kläder, slutade tala samiska och slutade använda samiska föremål.
Många var rädda efter statliga kampanjer av skallmätningar, nakenfotograferingar och en uppblossande nazism.
En stor majoritet av samerna i Sverige hamnade därför utanför lappbyarna och blev som vilka svenskar som helst, vilket var statens uppsåt.
Många av samerna utanför samebyarna (som lappbyarna kom att kallas efter rennäringslagen 1971) men som ändå bodde kvar inom samebyns gränser, tvingades söka tillstånd hos länsstyrelsen för vedtäkt, fiske och jakt.

Där är vi nu.
Ingen regering har brytt sig om att korrigera detta brutala övergrepp utan bara begravt frågan i ändlösa utredningar.
Det är lättare att värna folk utomlands och möta internationella hurrarop än att tvätta sin egen byk.

Endast ni riksdagsledamöter har makt att förändra.
Ni behöver inte starta någon ny utredning. Och skjut inte över ansvaret på Sametinget, men lyssna på detta samernas folkvalda parlament.

”För första gången i historien uteslöts alla samer utom de som hade renskötselrätt från lappbyn,
ett olagligt ingrepp, eftersom bymedlemmarnas civilrätt och privaträtt är överordnad näringslagen.”

(citatet kommer från boken Tusen år i lappmarken. Jag rekommenderar denna bok som grund för en seriös samepolitik som ställer tillrätta några av historiens värsta övergrepp mot det samiska folket.)”

Med vänliga hälsningar

Tor Lundberg Tuorda
Randijaurvägen 12
962 98 Randijaur
070-2300955

Svar från riksdagsmännen:

Hej Tor,

Tack för att du skriver till oss riksdagsledamöter. Jag blir berörd av din text av tre skäl: För det första för att jag länge kämpat för att Sverige ska skriva under ILO- konventionen om ursprungsfolk och stamfolk som antogs 1989. FN:s övriga rättighetsdeklarationer ska givetvis även tillämpas på ursprungsbefolkningar. För det andra berörs jag av hur man systematiskt har fördrivit samer genom fysiska övergrepp och tvångsförflyttningar i över hundra år utan att ge det samiska folket en rättmätig upprättelse och att fortfarande pågår. För det tredje så skriver ni om Kurdistan och det kurdiska folket som också systematiskt har fördrivits, tvångsdeporterats och som utsatts för ofantliga repressalier. Mina föräldrar är kurder och jag känner en djupgående solidaritet med det ni skriver och om behovet av att agera för er sakfråga.

Jag har ambitionen att besöka Sápmi i sommar för att fördjupa mig i frågan. Du får gärna skicka förslag på böcker, platser och personer att besöka samt andra tips som ni tror kan utöka mina kunskaper.

Återigen vill jag tacka för ert brev, hoppas på återkoppling snart.

Med vänlig hälsning,

Lawen Redar
Riksdagsledamot (S)
Ledamot JustitieutskottetLedamot EU- nämnden

*******************************************

Hej Tor!

Tack för ditt mail.

Vänsterpartiet driver att Sverige ska göra en vitbok om de historiska brotten mot samerna och be om ursäkt på liknade vis som Sverige gjort gentemot romerna. Mer om vår politik kan du läsa i motionen Samernas rättigheter: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Samers-rattigheter_H202849/?text=true

Mia Sydow Mölleby (V) skrev igår en interpellation till Regeringen om ratificeringen av ILO-konvention 169. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Interpellationer/Ratificering-av-ILO-konvention_H210333/

Hälsningar Håkan

 

****************************
Håkan Svenneling

Riksdagsledamot

Vänsterpartiet

Landsbygdspolitisk talesperson

Ersättare i Finansutskottet

Ersättare i Näringsutskottet

Ledamot i Nordiska rådet

*******************************

Hej Tor!

Kul att höra om ditt engagemang även i miljöfrågor! Jag vet inte om vi har sets, det är ju möjligt att vi gjort det i samband med någon kongress eller liknande.
Jag tar med det du skriver i mitt arbete framöver. Jag har nämligen själv funderat mycket på frågan och tror att det skulle vara viktigt att historien blev mer allmänt känd. Förslaget om en sanningskommission tycker jag är bra. 
Är det okej att jag kontaktar dig framöver i frågan?

Bästa hälsningar,

ANNIKA HIRVONEN (MP)
Vice ordförande justitieutskottet
Ersättare riksdagens EU-nämnd
Jämställdhetspolitisk talesperson

****************************

Hej Tor!

Tack för ditt mail och för att du belyser detta viktiga ämne. Många svenskar, mig själv inkluderat, har tyvärr väldigt bristfällig kunskap om Sapmi och samernas historia. Men det finns också många som jobbar aktivt med att ändra på det i Riksdagen också. I mitt parti, miljöpartiet, är vår gruppledare, Jonas Eriksson samepolitisk talesperson och han och vår andra gruppledare, Maria Ferm är mycket aktiva i frågan. Jag försöker själv att läsa in mig och lära mig mer. Som ett led i detta kommer jag att tillsammans med Åsa Romson träffa företrädare för Sáminuorra, Svenska Samernas Riksungdomsförbund. Vi håller på att leta ett datum för det nu. Så jag hoppas att vi kommer kunna visa det i aktiv politik också.

Med vänliga hälsningar

EMMA NOHRÉN

Riksdagsledamot / Landsbygdspolitisk talesperson

_______________________

Riksdagskansliet

Miljöpartiet de gröna

********************************

Hej Tor!

Tack för din information och förslag. Jag tar med dem i mitt riksdagsarbete.

Cecilia Magnusson
Riksdagsledamot (m)