Etikettarkiv: kvanne

Biebbmo – mat, tradition, trend

Det samiska köket: kokning av örter. Den sydsamiska rätten kallas gumpa och består av lappsyra, tolta och kvanne. Geunja, Ammarnäs. (c) Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå.
Det samiska köket: kokning av örter. Den sydsamiska rätten kallas gumpa och består av lappsyra, tolta och kvanne. Geunja, Ammarnäs.

Min film Biebbmo – mat, tradition, trend kan ses på SVT Play fram till den 11 september.
Jokkmokks ambassadör i samisk matlagning Greta Huuva är filmens ciceron.

Greta Huuva på Prinskullen, vid Kvikkjokk.
Greta Huuva på Prinskullen, vid Kvikkjokk.

Filmen har uteslutande fått mycket goda recensioner…

Kokning av kaffesurrogat. Rostning av sprängticka, Inonotus obliquus, sedan kokning som ersättning till kaffe. Guenja, Ammarnäs. (c) Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå.
Kokning av kaffesurrogat. Rostning av sprängticka, Inonotus obliquus, sedan kokning som ersättning till kaffe.
Greta Huuva håller örtkurs.
Greta Huuva håller örtkurs.

 

Hjortron och örter vid Kvikkjokk

Gårdagen ägnades åt hjortron- och örtplockning tillsammans med Greta Huuva, hennes dotter Linn och dotterdottern Emina. Min dotter Astrid hängde också med. Eftersom det finns dåligt med hjortron i Jokkmokks skogsland flög vi helikopter en bit upp i Tarradalen där det ryktades vara bättre med bär. Det var en fantastiskt fin och givande dag och vi fick mycket gjort till filmen Det samiska köket. Självklart blir stillbildsfotograferingen lidande när filmen prioriteras, men jag fick till några bilder i alla fall. Plockning av hjortron (dock var många omogna), kvanne, kråkbär, ljungblommor och rosenrot. Också småtjejerna plockade – stundtals med stor frenesi. Det som lockade dem mest var i alla fall en pöl med gungfly som de med stor spänning och höga tjut sprang fram och tillbaks över. Ibland sögs stövlarna fast, men de klarade för det mesta att ta sig upp själva. Det är otroligt vad barn kan hitta på att förnöja sig med. Spännande och roligt tyckte de också att den djungellika björkskogen var med många småbäckar och kallkällor och mängder av högörter av olika slag, bland annat stormhatt och tolta över två meter höga! Också ett riktigt givande kvanneland. Astrid lämnade en bund stjälkar till Greta som blev glad och lovade raffinerade kvannegodis i retur – något som hon och Linn – bland mycket annat från naturen – säljer i sin butik Viddernas kafé i Jokkmokk. Både Emina och Astrid är riktiga badare och Tarraälvens under 15 grader ”varma” vatten förskräckte inte. Två gånger hoppade de i Piltaselet. Naturligtvis befann sig Astrids stövlar vara genomsura. Värmeljus är effektiva för att få blöta stövlar och kängor torra. Måste nog ta med några till morgondagens tälttur i gammelskogen, för risken att dottern blöter ner sig igen är uppenbar. Som en naturlag.

På tidsresa i Geunja

Filmprojektet om det samiska köket fortsätter. 5-7 juni samlades deltagare i Geunja på en örtkurs under ledning av Greta Huvva. Jag filmade insamlingen av bland annat tolta, lappsyra, fjällsyra, kvanne och rosenrot, samt tillredningen av örterna. Men också de uppbyggda arrangemangen från förr för att torka och bevara örter, fisk och kött.

I björktimmer timrad bod.

Geunja är en fjällgård en dryg mil väster om Ammarnäs där hus, bodar, källare, ställningar, med mera, är noggrant uppbyggda kopior av hur det såg ut på en typisk umesamisk bosättning för ett par hundra år sedan. En tid när kombinerade näringsfång mellan jordbruk, jakt, fiske och renskötsel var vanliga.

Greta Huvva vid en av de många stensatta mjökkällarna vid vallarna strax ovanför fjällgården där vajorna mjölkades förr i tiden. Här växte tolta rikligare än vad jag har sett på någon annan plats.

Vi fick uppleva en spännande tidsresa  med mysigt boende, god mat, bastu och bad. Och när Mikael Vinka körde oss i sin 11-meters finska träbåt längs det slingrande deltat vid Lill-Tjulträskets inlopp, simmade bävrar – både ungar och vuxna – utmed och in under båten. Detta mitt på dagen i gassande sol! Tyvärr hann jag inte få några stillbilder, men på film blev det några rutor. Många mindre och större öringar sågs pila iväg över sandbottnarna i de grunda deltakanalerna. Fisket förvaltas av Mikael och hans släkt eftersom de äger mark vid sjön – en tidigt utsynad del av deras förfäders mycket större lappskatteland. En smått unik företeelse i sápmi, där staten annars gjorde sitt yttersta för att kräva tillbaka kartorna lantmätare upprättat som visade gränserna på de skattade landområdena. Där staten suddade ut och mörkade och med några pennstreck arrogant administrerade bort det samiska ägandet av fjäll och skogar. Men inte vid Geunja.