Etikettarkiv: greta huuva

Greta Huuva

Greta höll i en matlagningskurs i det fantastiska Geunja väster om Ammarnäs. Så blev det ännu en kurs i Tärnamo söder om Tärnaby där deltagarna fick lära sig ta reda på allt från två renkroppar. Sedan matlagning på Samernas i Jokkmokk och anrättningar med örter, njuranfetasvept gurppi, rökning och barkbröd i Dragnäs,
örtplockning på Vállenulppe vid Kvikkjokk, där vi också, med stor frenesi fiskade löja tillsammans. Hela tiden var kameran med.
Jag imponerades av kunskaperna, teknikerna, entusiasmen, hennes förmåga att lära ut och hennes patos för det genuint samiska förhållningssättet till naturen.
När alla bildsekvenser var insamlade skulle det spelas in en speaker. Med inspelare och mygga körde jag till Dragnäs. In i ett litet sovrum, perfekt ljudmiljö. Så talade Greta in hela speakern utifrån stolpar av ämnen som ingick i filmen. Det gick som på räls. Inga omtagningar, First Take, alltihop.
Efter ett par dagar med mig och sambo Åsa vid redigeringsdatorn blev så vår film Biebbmo – mat, tradition, trend om det samiska köket färdig.
Filmen blev mycket väl mottagen i både svensk och norsk television. Den repriserades också i februari 2017 just efter hundraårsjubileet av det första samiska landsmötet i Tråante/Trondheim. Tyvärr fick jag aldrig möjlighet att berätta det för henne.
Omgiven av sina närmaste dog Greta hemma i Dragnäs efter en lång tids kamp mot cancern. För mig försvann en god vän och samarbetspartner. Den subtila krusningen som bara du Greta såg i Darrhaädno kommer minna dig varje höst. Det samiska samhället har mist en till synes outsinlig kunskapskälla och en person som aldrig ansåg sig fullärd, utan alltid ville veta mer. Men mina tankar finns framför allt hos Gretas make Anders, hos deras barn och barnbarn. Gretas begravning sker den 29 april.

 

VOD på hemsidan

Nu finns två av mina filmer som visats på SVT, NRK och YLE att köpa för nedladdning på Vimeos VOD-tjänst. Trevlig tittning!
God Jul 🙂

Biebbmo – mat, tradition, trend (39 min.). Med Jokkmokks matambassadör Greta Huuva som ciceron ger filmen inblick i urfolket samernas rika mattradition. Filmen har visats på SVT och NRK under 2015 och blivit hyllad för sin stillsamma berättarteknik, naturbilderna och Mandy Sengers enastående musik, som sprungen ur den lulesamiska musiktraditionen framförs av Katarina Rimpi.
Produktion: Tor Lundberg Tuorda & Åsa Lindstrand

Sarek – urgammal hundraåring (25 min.). En film från 2009, då Sveriges mest kända nationalpark Sarek firade100-årsjubileum.  Filmen vänder upp och ner på de gängse begreppen om nationalparken. Detta ur ett perspektiv som alltför sällan skildras i media, nämligen samernas eget. Filmen är producerad utan filmstöd, men fick ändå goda recensioner när den vid ett flertal tillfällen visats på SVT och i finsk television.
Produktion: Tor Lundberg Tuorda & Åsa Lindstrand

Samiska filmfestivalen Dellie maa visar Biebbmo

Greta vid kaffeeld under löjfiske i Kvikkjokk, tillsammans med Åsa, Nils och Astrid. Hunden heter Ráddná.
Greta vid kaffeeld under löjfiske i Kvikkjokk,tidigare i oktober tillsammans med Åsa, Nils och Astrid. Hunden heter Ráddná.

På lördag den 31 oktober åker jag och Greta Huuva till den samiska filmfestivalen Dellie maa i Dearna, Tärnaby.

Oskar Östergren, Dellie maas skicklige uppfinnare.
Oskar Östergren, Dellie maas skicklige uppfinnare.

Vi har blivit inbjudna av festivalens initiativtagare Oskar Östergren  för att berätta om min film Biebbmo – mat,tradition, trend som visas på söndag 12.30, se program.

Det ska bli roligt att berätta om filmen, att träffa Oskar och alla andra filmare och få möjlighet att se urfolksfilmer från hela världen.

Storfiske i Kvikkjokk

Greta, Åsa och AndersDagen idag var fantastisk, med både superfint sällskap, isfria vatten och kanonväder. Löjorna samlades in med min sedvanliga stenåldersmetod och alla var vi lyriska av det rika fisket.
Löjor i nätDet var speciellt roligt att återuppliva det fiske vi hade när material till min film Biebbmo – mat, tradition, trend samlades in. Då Greta, Anders, Astrid och jag befann oss på samma plats. I början av november åker Greta och jag till filmfestivalen Dellie Maa i Tärnaby och berättar om filmens tillblivelse och om det samiska köket.
Greta, Nils och Anders arbetserar med nät och fiskLille Nils var tapper med oss tjurskallar – som det blev mest fart på sedan solen gått ner. Han plockade lycklig fisk efter fisk i hinken och var faktiskt till stor hjälp. Älven kokade. Några löjor hoppade upp på land av sig själva och fångades av Greta. Åsa kikade efter stim, sprang efter Nils mellan plockningssessionerna, och Astrid gjorde detsamma.

Det är en ynnest att få umgås med människor som värdesätter såna här äventyr och som älskar mat från giftfria vatten. Speciellt den omtalade kvikkjokkkslöjan 🙂

Det var inte jag som välte hinken...
Det var inte jag som välte hinken…

Biebbmo – mat, tradition, trend

Det samiska köket: kokning av örter. Den sydsamiska rätten kallas gumpa och består av lappsyra, tolta och kvanne. Geunja, Ammarnäs. (c) Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå.
Det samiska köket: kokning av örter. Den sydsamiska rätten kallas gumpa och består av lappsyra, tolta och kvanne. Geunja, Ammarnäs.

Min film Biebbmo – mat, tradition, trend kan ses på SVT Play fram till den 11 september.
Jokkmokks ambassadör i samisk matlagning Greta Huuva är filmens ciceron.

Greta Huuva på Prinskullen, vid Kvikkjokk.
Greta Huuva på Prinskullen, vid Kvikkjokk.

Filmen har uteslutande fått mycket goda recensioner…

Kokning av kaffesurrogat. Rostning av sprängticka, Inonotus obliquus, sedan kokning som ersättning till kaffe. Guenja, Ammarnäs. (c) Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå.
Kokning av kaffesurrogat. Rostning av sprängticka, Inonotus obliquus, sedan kokning som ersättning till kaffe.
Greta Huuva håller örtkurs.
Greta Huuva håller örtkurs.

 

Hjortron och örter vid Kvikkjokk

Gårdagen ägnades åt hjortron- och örtplockning tillsammans med Greta Huuva, hennes dotter Linn och dotterdottern Emina. Min dotter Astrid hängde också med. Eftersom det finns dåligt med hjortron i Jokkmokks skogsland flög vi helikopter en bit upp i Tarradalen där det ryktades vara bättre med bär. Det var en fantastiskt fin och givande dag och vi fick mycket gjort till filmen Det samiska köket. Självklart blir stillbildsfotograferingen lidande när filmen prioriteras, men jag fick till några bilder i alla fall. Plockning av hjortron (dock var många omogna), kvanne, kråkbär, ljungblommor och rosenrot. Också småtjejerna plockade – stundtals med stor frenesi. Det som lockade dem mest var i alla fall en pöl med gungfly som de med stor spänning och höga tjut sprang fram och tillbaks över. Ibland sögs stövlarna fast, men de klarade för det mesta att ta sig upp själva. Det är otroligt vad barn kan hitta på att förnöja sig med. Spännande och roligt tyckte de också att den djungellika björkskogen var med många småbäckar och kallkällor och mängder av högörter av olika slag, bland annat stormhatt och tolta över två meter höga! Också ett riktigt givande kvanneland. Astrid lämnade en bund stjälkar till Greta som blev glad och lovade raffinerade kvannegodis i retur – något som hon och Linn – bland mycket annat från naturen – säljer i sin butik Viddernas kafé i Jokkmokk. Både Emina och Astrid är riktiga badare och Tarraälvens under 15 grader ”varma” vatten förskräckte inte. Två gånger hoppade de i Piltaselet. Naturligtvis befann sig Astrids stövlar vara genomsura. Värmeljus är effektiva för att få blöta stövlar och kängor torra. Måste nog ta med några till morgondagens tälttur i gammelskogen, för risken att dottern blöter ner sig igen är uppenbar. Som en naturlag.

Det samiska köket

Det samiska köket är namnet på en film jag och Greta Huuva producerar med stöd från Sametinget. Greta bor i Dragnäs utanför Jokkmokk och är sedan barnsben välbekant med vilka växter som kan nyttjas och när bästa tiden infaller att plocka dem, och mycket, mycket mer. Kunskaper ärvda från långliga tider som tyvärr till stora delar försvunnit från den samiska kulturen. I förrgår gjorde vi en tur till Vallenulppe (Prinskullen) vid Kvikkjokk.

Greta Huuva på Vallenulppe med Kvikkjokks delta i bakgrunden.

Efter stigen plockades örter och Greta berättade om hur de används i det samiska köket, eller som läkemedel. Vi stannade till extra länge vid en kallkälla, ája, där samerna förr i tiden lagrade syrade örter och renmjölk. De vårdades ömt.Vårsommaren har inte bjudit på något vidare väder för att filma eller fotografera. Mest grått och regnigt, så värst många nya arter och begivenheter har det därför inte blivit. Som tappning av björksav. Vi tänkte att det måhända skulle gå att tappa ovanför skogen där vissa björkar ännu var i knoppstadiet.

Snö i björkskogen, Sjiellabuollda i fonden.

Men inte. Inte en endaste björk gav den minsta lilla savdroppe ifrån sig. Savningen är tidsbunden tydligen. Det är mitten av maj som gäller, inte höjden över havet. Fina nyutsprungna löv fanns det i alla fall gott om. Med vana händer gjorde Greta en korg att plocka i av björknäver med en vidja som handtag. En teknik som troligen har tusentals år på nacken, men få nu behärskar. Det är oerhört sorgligt att tänka på all den kunskap som gått förlorad, på bara en-två generationer. Efter stekning av suovas bierggo och kaffekokning hade en ödla funnit sin tillflykt på min ryggsäck. Under remmarna på mesen var det extra varmt och bekvämt, för den vägrade lämna sin plats. Efter ett bra tag lyckades jag i alla fall fånga den i handen och placerade den försiktigt på en tuva – utan att den tappade svansen…Det blev en fin kväll med mycket insamlat material – både växter, film och ljud.

Primörer av rallarros, och fjällviol, den senare dock inte ätbar.