Etikettarkiv: elina lundberg

Julafton i Kvikkjokk

Mormors tomtar, ljus, pumlor och annat julpynt i Antons något skraltiga gran, mormors femtiotalsbonader på väggarna som julens främsta attribut när jag var barn och så tomtens utstyrsel där morfars solbrillor från sextiotalet under skoterglasögonen gjorde tomten oigenkännlig. Barndomens jular gav en stämning och en prägel som jag nu i mogen ålder försöker återskapa. Och nostalgin har gjort julen lyckad, mest dock tack vare barnaskaran. Otroligt roligt att det gick att sammanföra alla. Det här kommer jag att leva länge på.
Igår tände vi ett ljus på min mor Maj-Britts grav och idag blev det ljus på mormor och morfars. Inte för att jag är vidare värst kristligt religiös, det var mer som en handling av hedrande och att låta dotter Astrid förstå sin bakgrund.

Mira tar emot tomten när han kommer.
Mira tar emot tomten när han kommer.
Snöig, med viss rondör, kom han äntligen. Barnen gjorde stora ögon...
Snöig, med viss rondör, kom han äntligen. Barnen gjorde stora ögon…
Juklappsutdelning
Tomten greppar en klapp med klumpiga sälskinnshandskar.
Stor glädje, men också viss skräck, på Granlinden 2.
Stor glädje, men också viss skräck, på Granlinden 2.
Mira med mor Sara.
Mira med Freja och Frejas mor Sara.
Julklappsutdelning.
Julklappsutdelning.
Freja och Astrid.
Freja och Astrid.
Freja ger Mira ännu en klapp.
Freja ger Mira ännu en klapp.
Nils är engagerad över all fart och rörelse.
Nils är engagerad över all fart och rörelse.
Christoffer och Eddie.
Christoffer och Eddie.
Anton, Freja och sara på väg till kyrkogården.
Anton, Freja och Sara på väg till kyrkogården.
Mors grav.
Mors grav.
Mormor Signe och morfar Ruperts grav.
Mormor Signe och morfar Ruperts grav.
På väg från Kvikkjokks kyrkogård.
På väg från Kvikkjokks kyrkogård.

Med barnen i Änok

Haspelrullar och en domkraft har gått varma under det senaste dygnet. Tillsammans med mina barn Elina och Anton med sambon Sara och deras barn Mira 3 och Freja 1 har vi fiskat och lyft den plintstående stugan i Änok.

Riktigt kanonväder med regn bara under tillbakaturen till Kvikkjokk.
Jag fick också tillfälle att testa min prototyp för åkning med videokamera: en tunn plywoodplatta med fyra öglor där en spänd lina mellan två träd tjänstgör som släde.Tyvärr var kameran monterad för framtungt och linan hade för mycket stuktur för att göra åkningen riktigt mjuk. Desssutom var linan för svag när jag spände den och gick av. Ska inhandla plastöverdragen vajer istället, och små hjul.

Mira.
Freja.
Freja och Anton, i bakgrunden Elina och Mira, som ska till att blåsa i flytvästvisslan.

Det har varit ett mycket roligt och givande dygn. Många år sedan vi var tillsammans på dylikt äventyr, något jag kommer att leva på länge. Men vi saknade Astrid 8, mitt yngsta barn, som är med sin mor Åsa på Västkusten. Astrid som just simmat till sig kandidatmärket och är mäkta stolt.