Etikettarkiv: båt

Vita faror

Suorvamagasinet vid Rijtjem. Foto: Tor L. Tuorda.
Suorvamagasinet vid Rijtjem. Foto: Tor L. Tuorda.
Láŋas. Foto: Tor L. Tuorda.
Láŋas. Foto: Tor L. Tuorda.
Stridsövning. Foto: Tor L. Tuorda.
Stridsövning. Foto: Tor L. Tuorda.
Koldioxidproducent. Foto: Tor L. Tuorda
Koldioxidproducent. Foto: Tor L. Tuorda
Asbestsanering. Foto: Tor L. Tuorda.
Asbestsanering. Foto: Tor L. Tuorda.
Växthusgaspåfyllning. Foto: Tor L. Tuorda.
Växthusgaspåfyllning. Foto: Tor L. Tuorda.
Áhkásj. Foto: Tor L. Tuorda.
Áhkásj. Foto: Tor L. Tuorda.

Seglats vid Lysekil

Ett mycket roligt, blåsigt men ändå givande dygn i Lady Ship 2 är till ända. Det blev en kanontur till Brandskär utanför Lysekil. Vi mötte ett vikingaskepp, men såg få andra båtar, utom i lä i naturhamnen där det nära nog var fullt. Turligt nog hade vännerna Olsson/Bergstedt vikt en plats åt oss vid sin egen båt. Dotter Astrid och övriga barn, Marc, Frode och Beda, begav sig på en upptäcktsfärd i den medföljande gummibåten så snart vi landsteg . Vi övriga pokulerade i kajutan ända till läggdags och avhandlade en massa intressanta ting.

Idag på morgonen vandrade jag runt på Brandskäret och passerade en trutkoloni med flygga ungar. Det var som att befinna sig i Hitchcocks skräckfilm Fåglarna.
Astrid gjorde mig sällskap efter en stund och lånade min kamera för en egen fototur.
Sedan blev det att sätta segel till Fiskebäckskil, där jag mönstrade av av och Åsa på.

Tack för en förnämlig segeltur, god mat och trevligt sällskap Pia och Peter. Det är en lyx att få vara med er 🙂
Tack också Sigun och Erik för värdefull analys och fin samvaro 🙂

Skepparen Peter Benson lämnar Lysekil med säker hand.

Skepparen Peter Benson lämnar Lysekil med säker hand.

_H1A1811
Frode med åran och dotterskapet Astrid längst bak. Marc till höger och Beda till vänster. Nära nog omöjligt att få en bra bild av Marc, men jag får väl paparacca, eller Terja 🙂

_H1A1786_H1A1749_H1A1816_H1A1865Ett gäng storskarvar passerar genom trutkolonin.

Ett gäng storskarvar passerar genom trutkolonin.

_H1A1891Lady Ship 2 i mitten, vår övernattningsplats. Foto: Astrid Lindstrand Tuorda.

Lady Ship 2 i mitten, vår övernattningsplats. Foto: Astrid Lindstrand Tuorda.

Morgonskaffe.
Morgonskaffe.
Enormt och vindsatt hav.
Enormt och vindsatt hav.
Rejäla vågor i 12 sekundmeter.
Rejäla vågor i 12 sekundmeter.
Ordentlig krängning bara med försegel. Lysekil i fonden.
Ordentlig krängning trots endast försegel. Lysekil i fonden.
Fiskebäckskil där vi bytte av varann jag och Åsa.
Fiskebäckskil där vi bytte av varann, jag och Åsa.,

 

Tidig vår igen…

En tillbakablick från 18 maj 2007 är på sin plats i tider av störda årstidsväxlingar. Jag ville ta mig söder om Kvikkjokk för att försöka få filmbilder av händelser i kalvningslandet. Vajorna kalvar som mest cirka tre veckor in i maj.

Vajor med kalvar i Badjelánnda den 22 maj 2006.

I vanliga fall går det att ta sig ganska bra utan att hindras av öppet vatten, som 1999 då jag utan problem körde skoter den 20 maj över älven och parkerade bekvämt vid stugan i Kvikkjokk. Detta med författaren Yngve Ryd i kälken, som samlade material till sin bok om olika ord för snö på lulesamiska. Nu gick dock älven upp redan första veckan i vårmånaden.

Anton och jag innan avfärd. Foto: Oden Eriksson.

Som vanligt fick jag den person som är lika galen som jag själv vid äventyr att följa med på färden, min son Anton. Min bror Oden hjälpte oss att lasta skotern på den för ändamålet byggda flotten. Kälken åkte i båten. Sen puttrade vi sakta de dryga tre kilometrarna till Mallenjarka,

På väg! Broderskapet begrundande i bakgrunden.
Vågorna redan något för stora för ekipaget.

körde skotern av flotten, kopplade på kälken och arbetserade oss under ganska stort bök upp efter leden bakom Nammásj. Mycket sten och öppna bäckar! Till slut nådde vi upp till den heltäckande snön i björkskogen, och det gick lätt att färdas.

Anton i skidd bakom presenningen för den ständiga vattenspruten från skotermattan.
Anton tar vatten i en kallkälla.

Vi for till en strategisk plats, ställde kälken på kant som vindskydd och väntade.

Plats för kikarspaning. Foto: Anton Lundberg.

Ganska omedelbart meddelar Anton med kikaren för ögonen, ”Nu ser jag en björn!”. Och mycket riktigt. På cirka 1,5 kilometer kom en mindre björn upp på fjället. Den hade riktningen inställd till en grupp med ett tiotal vajor som betade på en barbacke. Jag fick ganska bra bilder med 600mm. tele på kameran, då en dv Canon XL1. Den applikationen ger en enorm brännvidd – motsvarar över 4000mm. med småbild. Men ingen av vajorna hade kalvat, kunde rovdjuret fort vädra sig till, så den vände moloken ner i granskogen igen. Vi rustade ihop oss och körde en bra bit västöver. Dock inga fler renar.

Den 18 maj.

De hade redan hunnit passera på sin väg till kalvningslandet i Badjelánnda. Det var bara att ta sig tillbaks. Skotern lämnades vid strandkanten över sommaren. Följande något tjorviga flottningsmodell lär bli det vanliga numera om man vill ta sig med skoter. Idag är det skidor och kanske pulka som gäller!

Bild på mig, tagen av min ständige följeslagare i alla galna äventyr, sonen Anton.